– Gymnasievalet är komplext. Det handlar inte bara om utbildning, utan också om identitet och livsstil, inledde Ulrik Hoffmann från Ungdomsbarometern.
Fler behöver förstå möjligheterna med yrkesprogram
Panelen lyfte att många elever och föräldrar fortfarande har en felaktig bild av yrkesprogrammen. Trots att yrkesprogram i dag kan ge grundläggande högskolebehörighet är det långt ifrån alla som känner till det. Samtidigt lever gamla föreställningar kvar om att högskoleförberedande program erbjuder fler möjligheter.
Flera deltagare efterlyste därför bättre information och en reform av gymnasieskolan.
– Gymnasieskolan har i stora delar sett likadan ut i 35 år, samtidigt som de sociala mönstren består, konstaterades under diskussionen.
Rädsla för matematiken påverkar utbildningsvalen
Kompetensförsörjningen inom teknik och industri var ett återkommande tema.
Johan Kreicbergs, Sveriges Ingenjörer, pekade på att många unga har svaga matematikkunskaper och att rädslan för matematik gör att elever väljer bort naturvetenskapliga och tekniska utbildningar.
Det tekniska basåret lyftes fram som ett viktigt verktyg för att ge fler möjligheten att senare välja tekniska högskoleutbildningar, även om de inte gått ett natur- eller teknikprogram direkt efter grundskolan.
Samverkan mellan skola och näringsliv är avgörande
Ewa Ekman, GTC, beskrev hur utbildningssystemet behöver säkerställa att produktionsindustrin har rätt kompetens – både i dag och i framtiden.
Samtidigt betonades att ungdomars utbildningsval påverkas av betydligt fler faktorer än arbetsmarknadens behov.
Föräldrarnas förväntningar spelar stor roll, liksom hur teknikämnet presenteras redan i grundskolan.
Även företagens ansvar lyftes fram. Perstorp berättade om sitt arbete som ortens största arbetsgivare, där företaget bland annat driver ett gymnasium och ser ett stort värde i att kombinera teori med praktik för att ge eleverna en tydligare bild av arbetslivet.
Gymnasievalet behöver inte avgöra hela framtiden
Flera deltagare efterlyste fler möjligheter att ändra riktning senare i livet.
Ett förslag som diskuterades var att skapa starkare incitament för ett första utbildnings- eller utvecklingsår efter gymnasiet, så att unga inte upplever att alla avgörande beslut måste fattas redan då man är 15.
Tomas Wit, IF Metall, beskrev behovet av ett utbildningssystem med många möjliga vägar.
– Det ska inte vara en smal stig utan en bred motorväg med många möjligheter.
Han betonade också vikten av att yrkesprogrammen ges rätt förutsättningar, med modern teknik och utrustning som motsvarar industrins utveckling.
Gymnasieskolan behöver möta framtidens behov
Från regeringens sida lyfte statssekreterare David Lindberg behovet av att se över gymnasieskolans struktur. Han pekade på att dagens kursutbud är mycket omfattande och att skolan i högre grad bör prioritera fördjupning. Samtidigt behöver antalet utbildningsplatser bättre spegla arbetsmarknadens behov.
Även regeringens STEM-strategi diskuterades som en viktig del i arbetet med att stärka intresset för naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik.
Den samlade bilden från seminariet var tydlig: Sverige behöver en gymnasieskola som ger fler unga möjlighet att hitta rätt – utan att ett enda val vid 15 års ålder upplevs som avgörande för resten av livet. Genom bättre information, starkare koppling mellan utbildning och arbetsliv samt fler vägar vidare kan gymnasieskolan bli ett bättre stöd för både individen och industrins framtida kompetensförsörjning.
Se seminariet i efterhand här: Gymnasievalet – för tidigt och för svårt? – Almedalen 2026
