Följande debattext är ursprungligen publicerad i Altinget den 8 februari 2022. Läs den här.
Svensk industri står inför stora möjligheter – och behov av stora investeringar. Omställningen mot grön hållbarhet ska genomföras. Det gör det också möjligt för industrin att fortsätta generera välstånd och goda arbetstillfällen. Men, för att detta ska kunna ske krävs initiativ som stärker konkurrenskraften och som skapar långsiktiga och bra villkor för industrin. Bland annat krävs god tillgång på råvaror såsom metaller, mineral. På detta område har Sverige alla möjligheter, om vi inte lägger krokben för oss själva.
Klimatomställningen går snabbt i industrin – tyvärr ligger politiken efter. Därför efterlyser vi en ny inriktning som underlättar för svensk industri att bidra till att påskynda den gröna omställningen.
Klimatomställningen går snabbt i industrin – tyvärr ligger politiken efter. Därför efterlyser vi en ny inriktning som underlättar för svensk industri att bidra till att påskynda den gröna omställningen.
För det första måste tillståndsprocesserna reformeras. I dag präglas tillståndsprocesserna av långa beslutstider, omfattande utredningsbörda, oförutsägbarhet och rättsosäkra tolkningar. Vi menar att miljöbalken måste ses över i grunden. Miljöbalken och myndigheternas instruktioner måste reformeras så att processerna fångar upp hela den globala hållbarhetsdimensionen och tar hänsyn till såväl miljömässig, som ekonomisk och social hållbarhet. Processerna måste också göras smidigare för befintliga verksamheter – huvudregeln måste vara att befintliga verksamheter prövas genom ändringstillstånd. En maxgräns för tidsåtgången för prövningar behövs också.
De här förändringarna måste ske snabbt – annars finns det stor risk att investeringarna görs utomlands i stället. Enligt en rapport från Svenskt Näringsliv uppger var tredje tillståndspliktigt företag att dagens miljöregelverk har haft negativa konsekvenser för verksamheten. Vartannat påverkat företag vittnar om att planerade investeringar inte blir av eller att de förläggs utomlands. Det är självfallet ett stort hinder mot industrins utveckling och möjligheterna för att kunna förverkliga klimatomställningen.
För det andra behöver industrin tillgång till fossilfri och stabil el till en konkurrenskraftig kostnad. Om Sverige ska klara av att genomföra klimatomställningen och möjliggöra alla de satsningar som initierats i industrin måste kraftiga investeringar göras i både produktions- och överföringskapacitet. Politiken måste skapa förutsättningar för att kostnadseffektivt möta kraftigt ökat energibehov. Sverige behöver en ny uppdaterad energiöverenskommelse som en majoritet av partierna i riksdagen står bakom.
För det tredje krävs också en genomtänkt politik för kompetensförsörjning i vårt land. För att svensk industri ska kunna fortsätta utvecklas krävs nya idéer och tillämpning av den senaste tekniken. Då utvecklingen går i rasande fart och den internationella konkurrensen är hård måste medarbetarnas kompetens ligga i absolut framkant.
Vi menar att en viktig del i engagemanget för att främja industrins kompetensförsörjning är att medverka till att det regionala gymnasiala utbudet i större utsträckning kan möta det som arbetslivet efterfrågar. Idag är matchningen på arbetsmarknaden bristfällig. Utbildningsystemet behöver därför bättre kunna dimensioneras för att möta industrins behov. Vår uppfattning är att det behövs ökad samordning av utbud och efterfrågan på utbildningar samt bättre samarbete mellan kommuner, arbetsliv och utbildningsanordnare.
De här initiativen tar vi – fack och arbetsgivare – gemensamt upp i ett möte med klimat- och miljöminister Annika Strandhäll och näringsminister Karl-Petter Thorwaldsson i dag, den 11 februari 2022. Det är viktigt att regeringen håller ett högt tempo i arbetet med dessa initiativ – annars riskerar vi att tusentals nya jobb inte blir av. Vårt land har tack vare industrin fantastiska möjligheter att göra skillnad för den globala klimatomställningen och jobben i Sverige – det gäller att dessa möjligheter tas till vara.
Per Hidesten, vd Industriarbetsgivarna
Marie Nilsson, förbundsordförande IF Metall
Annika Roos, vd Jernkontoret
Maria Sunér, vd Svemin
