Hur ser du och Industriarbetsgivarna på EU?
– Inom den svenska basindustrin värnar vi EU. EU:s inre marknad och dess fria rörlighet är viktiga för oss som exportindustri. Fokus i EU-samarbetet måste ligga på tillväxt, konkurrenskraft och en välfungerande inre marknad där de fyra friheterna respekteras och upprätthålls. På så sätt skapas förutsättningar för välfungerande företag och ökad sysselsättning.
– Men vi ser en oroande trend i EU. Flera förslag på EU-nivå inom det sociala området äventyrar vår konkurrenskraft. Det gäller bland annat de aktuella lagförslagen om minimilöner och förslaget till lönetransparensdirektiv. De här förslagen riskerar att underminera grunden i vår svenska arbetsmarknadsmodell. Även våra fackliga motparter motsätter sig dessa.
Vill du berätta lite mer om de frågor på EU-området som påverkar Industriarbetsgivarnas medlemsföretag?
– Både minimilönedirektivet och lönetransparensdirektivet skär rakt in mot kärnan i vår svenska modell, nämligen lönebildningen. Ett av skälen till att den svenska modellen har varit lyckosam och fungerat väl är att staten inte blandar sig i lönebildningen. Men det är precis det som EU öppnar upp för i de här två direktivförslagen. Frågor gällande lönebildning och lönesättning kan komma att prövas och i slutändan definieras av EU och EU-domstolen, och möjligheten till politisk inblandning ökar.
– En majoritet av EU:s medlemsländer har lagstadgade minimilöner. Minimilönedirektivet är inte ett problem för dessa länder, men skulle bli ett stort problem för Sverige eftersom vår reglering är kollektivavtalsbaserad.
– Arbetsmarknadsmodellerna inom EU skiljer sig åt och det finns inga åtgärder som fungerar för samtliga. Det är medlemsstaterna som har kunskap om vilka problem som finns och hur de åtgärdas på bästa sätt.
– Industriarbetsgivarna anser att ansvaret för arbetsrättsliga frågor i huvudsak ska ligga hos medlemsländerna, i synnerhet när det gäller lönebildningsfrågor och andra icke-gränsöverskridande frågeställningar. Samtliga aktörer på svensk arbetsmarknad anser att det saknas behov av de föreslagna regleringarna om minimilöner och lönetransparens. Att då äventyra vår modell och riskera att vi kastas tillbaka till tiden före Industriavtalet är oansvarigt.
Industriarbetsgivarna anser att ansvaret för arbetsrättsliga frågor i huvudsak ska ligga hos medlemsländerna, i synnerhet när det gäller lönebildningsfrågor och andra icke-gränsöverskridande frågeställningar.
Vilka frågor tycker du att EU bör fokusera på?
– EU måste tänka om och återgå till att fokusera på kärnfrågorna inom ramen för de fyra friheterna. Varje initiativ, även på arbetsmarknadsområdet, borde föregås av en ”konkurrenskrafts-check”. Detta skulle kunna bidra till att EU även i framtiden skulle kunna vara en stark kraft för företagande, tillväxt och jobbskapande, vilket skulle främja alla medborgare i Europa.
