Följande text är ett utdrag från artikeln ”Industriavtalet 25 år – succéerna, kriserna och framtidshoten”, publicerad av Tidningen Näringslivet den 23 mars 2022. Ta del av texten i sin helhet här.
”Industriavtalet kom till efter ett par turbulenta decennier på svensk arbetsmarknad. Regeringen hade uppmanat parterna att hitta nya arbetsformer för förhandlingar och lönebildning som kunde få löneutvecklingen mer i nivå med övriga Europa. Under en lång tid hade förvisso de nominella lönerna ökat i Sverige, men reallönerna följde inte med utvecklingen, vilket den dåvarande regeringen menade försvagade den svenska konkurrenskraften. Den närmaste bakgrunden var avtalsrörelsen 1995 där lönerna blev högre än i omvärlden och arbetslösheten ökade oroväckande. Alla hade 70- och 80-talen i färskt minne och de misstagen fick inte upprepas.
Avtalet kom till i mars 1997. Facken inom industrin konstaterar på sin webbplats att ”det gjorde slut på en skenande löne- och prisspiral som alla förlorade på, och gav i stället höjda reallöner och en starkare industri”. 25 år senare vet vi att reallönerna, inte bara inom industrin, utan på hela arbetsmarknaden, har ökat med ungefär 60 procent tack vare Industriavtalet och att svenskens köpkraft därmed också har ökat.
Vad har varit det viktigaste resultatet av Industriavtalet?
– Det är kombinationen av bra reallöneökningar och en hygglig kostnadsutveckling för näringslivet samtidigt som det har varit väldigt fredligt på den svenska arbetsmarknaden.
Det säger Medlingsinstitutets generaldirektör Irene Wennemo. Hon får medhåll av IF Metalls ordförande Marie Nilsson.
– Det har gett en stabilitet på arbetsmarknaden och en förutsägbar lönebildning, säger hon.
– Industriavtalet har bidragit till att stärka konkurrenskraften. Det blivit en institution som har stått stabil under flera kriser, säger Industriarbetsgivarnas vd Per Hidesten.
Han exemplifierar med finanskrisen, där Industriavtalet bidrog till att kunna korrigera de höga nominella löneökningar som hade varit innan Lehmann-kraschen.
– Vi gör det genom att hela tiden fokusera på vad som är konkurrenskraft, säger Per Hidesten.”
”Kriget skapar osäkerhet”
”Kriget i Ukraina har hastigt skapat större osäkerhet än förväntat även på svensk arbetsmarknad och för svensk konkurrenskraft.
– Historiskt har krig alltid skapat inflationsimpulser. Det blir mer svårhanterligt, men det är inte bara ett svenskt problem, utan det gäller hela västvärlden. Det är en påfrestning, konstaterar Irene Wennemo.
Men samtidigt menar hon att arvet efter det turbulenta 80-talet fortfarande är påtagligt i Sverige.
– Om alla försöker springa åt olika håll för att försöka lösa problemen för sin egen grupp, då har vi stora problem. Men att chocken kommer utifrån gör att det blir lättare att samlas och komma fram till lösningar som fungerar för alla parter.
Hur svårt blir det för svensk arbetsmarknad att på så kort tid anpassa sig till de nya förutsättningarna och att det kommer in nya människor som vi antingen behöver hjälpa eller anställa?
– Det här kommer att vara en påfrestning på många olika sätt, men historiskt har det varit så att enskilda grupper som försöker utnyttja en kris för att skapa fördelar för sig själva finns det en ganska låg acceptans för. Det är ett bra element i det här. Det finns en press i stället på att vi ska lösa det här tillsammans i den här unika situationen, säger Irene Wennemo.”
Har vi en säkerhetspolitisk oro, så blir det också en ekonomisk oro.
Per Hidesten, vd för Industriarbetsgivarna, till Tidningen Näringslivet
”Per Hidesten befarar att vi på grund av kriget är på väg mot en negativ tillväxt.
– Det är ett allvarligt läge om ekonomin försämras samtidigt som vi har hög inflation, säger han och konstaterar att det kan bli besvärligt i den kommande avtalsrörelsen.
– Vi måste hela tiden tänka på konkurrenskraften.
Kriget och osäkerheten förändrar villkoren för företagen, menar Per Hidesten.
– I synnerhet för industrin. Då behövs en stabilitet i lönebildningen. Och Industriavtalet är ett sådant område, som har visat sig klara kriser. Blickar vi framåt är det då viktigt att den här modellen får fortsätta för alla i Sverige, säger han.
Vad ser du för hot mot modellen?
– Det finns ett hot från politikerna och från offentlig sektor. Bland annat för att vissa grupper har fått löneökningar som inte är på märket och att det nu finns ett pensionsavtal som är i strid med normeringen. I dessa tider är det en väldigt farlig utveckling. Har vi en säkerhetspolitisk oro, så blir det också en ekonomisk oro, säger Per Hidesten.”
