I Europa har Tysklands Energiewende ställt till det. Nedlagd kärnkraft ersätts med kolkraft så det ryker – vilket är en imponerande bedrift med tanke på de enorma mängder kol som konstant måste matas in i pannorna. Det är samtidigt inte optimalt för klimatet.
Kärnkraft framstår allt tydligare som en central del av lösningen för att ta oss ur den här situationen. Så var det när Sverige 1972 – 1985 sjösatte tolv kärnreaktorer och minskade koldioxidutsläppen kraftigt.
Det är uppenbart att vi inte helt kan sätta hoppet till förnybar elproduktion. I stället framstår kärnkraft allt tydligare som en central del av lösningen.
”Gott och blandat, sur” – på arbetsmarknaden
Säcken med arbetsmarknadsdata för november har levererats. Bilden är blandad med en del sura inslag. Här och nu ökar fortfarande sysselsättningen, vilket är positivt, men mer framåtblickande statistik fortsätter att mattas av. Vi vet också att arbetsmarknaden släpar efter den realekonomiska utvecklingen. Samvariationen är som störst efter ett halvår.
Arbetslösheten uppgick i november till 7,2 procent, säsongsrensat enligt AKU och till 6,7 procent enligt Arbetsförmedlingen. Båda siffrorna innebär en uppgång i arbetslösheten sedan i somras.
Varslen har gradvis ökat under året. I november uppgick varslen till 5000 för hela ekonomin och drygt 800 i tillverkningsindustrin. Under perioden 2010 till 2019 uppgick varslen i hela ekonomin till cirka 4000 per månad och i tillverkningsindustrin till cirka 600 per månad.
Att arbetslösheten inte minskat mer under perioden av återhämtning är dåliga nyheter när läget nu försämras.
Utbildningsinsatser kommer nu vara viktigt liksom åtgärder som underlättar och skyndar på arbetskraftsinvandring. Den typen av åtgärder kommer inte spä på kostnads- och inflationstrycket, snarare motsatsen.
Finanspolitiken kan och behöver inte sättas i vänteläge. Det är viktigt att strukturåtgärder vidtas som skapar tillväxt och ökat välstånd.
Svagare avslut än inledning 2022
Index för affärsläget för teknikindustrin i Sverige minskar för femte kvartalet i rad. Sammantaget ökar dock orderingången i begränsad omfattning under det fjärde kvartalet.
Andelen företag med fullt kapacitetsutnyttjande visar sammantaget en liten minskning. Behovet av arbetskraft är högt men fortsätter sammantaget att minska något.
– Efterfrågan på teknikindustrins produkter är cyklisk och konjunkturtoppen är passerad för denna gång. I kombination med den kostnads- och inflationschock vi ser så kommer det att inverka negativt på teknikindustrins affärsläge framöver, säger Bengt Lindqvist, ekonom på Teknikföretagen.
Matematiken är centralbankernas bästa vän
Inflationen i både Sverige och USA är fortsatt hög, men denna gång var utfallen åt det svagare hållet jämfört med förväntningarna. Framåt är inflationen under 2023 mer en fråga om matematik än om ekonomi. Detta med hänvisning till kraften i de baseffekter som väntas sätta sin prägel på utvecklingen.
Som ett räkneexempel har vi utgått ifrån att månadsförändringarna i KPI och KPI exklusive energi (Sverige)/energi+livsmedel (USA) blir 0,2 procent varje månad till och med december 2023. I USA nås inflationsbotten i så fall redan i juni medan kärninflationen bottnar i oktober. För Sverige dröjer det till september innan KPIF (nästan) når botten medan kärninflationen (KPIFE) bottnar i oktober.
Prosperas inflationsförväntningar visar ett betydligt mindre drastiskt förlopp. Enligt de prognoserna räknar allmänheten exempelvis med en KPI-inflation på 6,2 procent om ett år. Där vet vi dock att förväntningarna har historiskt tenderat att underskatta slagen i inflationen
Flertalet prognosmakare förutser nu en KIF-bana som faller brant och hamnar betydligt under Prosperas ettårsbana. Skulle Prospera få ”rätt” skulle det således innebära ett rejält underbetyg för (nästan) den samlade analytikerkåren.
Om Industriekonomerna
Industriarbetsgivarnas och Teknikföretagens ekonomer analyserar konjunkturutvecklingen och tillväxtförutsättningarna i omvärlden och Sverige, arbetsmarknaden, penningpolitiken med mera. Vi ger vår egen bedömning av vad den senaste statistiken visar på dessa områden. Vår utgångspunkt är att klargöra bilden av vad utvecklingen innebär för industrins förutsättningar och dess effekter på resten av ekonomin.
Industriarbetsgivarna:
Kerstin Hallsten, chefekonom, kerstin.hallsten@industriarbetsgivarna.se
Anton Strid, ekonom, anton.strid@industriarbetsgivarna.se
Teknikföretagen:
Mats Kinnwall, chefekonom, mats.kinnwall@teknikforetagen.se
Lena Hagman, ekonom, lena.hagman@teknikforetagen.se
Bengt Lindqvist, ekonom, bengt.lindqvist@teknikforetagen.se
Robert Tenselius, ekonom, robert.tenselius@teknikforetagen.se
Kontakt
