Moderatorn Kristian Åström inledde med att fråga om Industriavtalet fortfarande levererar det som det skapades för – stabilitet, internationell konkurrenskraft och god löneutveckling.
– Det finns delar av industrin som går bra och delar som har det jobbigt, konstaterade Industriarbetsgivarnas vd Per Hidesten och pekade på att försvarsindustrin utvecklas starkt samtidigt som andra delar av industrin har en betydligt svagare marknad.
Han framhöll att industrin i dag är betydligt mindre homogen än tidigare, vilket gör den samlade bilden mer komplex. Samtidigt återkom flera talare till att produktiviteten är den avgörande faktorn inför kommande avtalsförhandlingar.
Överkapacitet och en uppskjuten konjunktur
Holmens vd Henrik Sjölund beskrev ett internationellt läge där återhämtningen låtit vänta på sig. Samtidigt pekade han på de stora strukturförändringar som skett i Kina. Efter årtionden av omfattande investeringar i infrastruktur har efterfrågan förändrats samtidigt som produktionskapaciteten byggts ut kraftigt.
– Överkapaciteten från Kina just nu är brutal.
Den globala konkurrensen har hårdnat ytterligare, samtidigt som USA:s tullar och den geopolitiska utvecklingen skapar ny osäkerhet för exportindustrin.
Europas konkurrenskraft måste stärkas
En annan återkommande fråga var Europas försämrade konkurrenskraft.
Henrik Sjölund menade att energifrågan blivit ett av Europas största bekymmer. Ett annat bekymmer är bristen på råvara som kan leda till direkta konsekvenserna för industrin som att behöva stänga kapacitet.
Samtidigt konstaterades att diskussionerna i Bryssel allt mer handlar om att stärka Europas konkurrenskraft genom en bättre fungerande kapitalmarknad, en starkare inre marknad samt ökade satsningar på forskning och innovation.
Henrik Sjölund såg också en förändring i EU-kommissionens inriktning.
– Von der Leyens andra mandatperiod är mer konkurrenskraftsinriktad med regelförenklingar och omnibuspaket.
Produktivitet handlar ibland om svåra beslut
På frågan om hur Holmen arbetar för att förbättra produktiviteten gav Henrik Sjölund ett rakt svar.
– Finns inte förutsättningarna är bästa sättet att öka produktiviteten att dra ner på verksamheten.
Budskapet illustrerade seminariets återkommande tema: produktivitet handlar inte enbart om investeringar och effektiviseringar, utan också om att anpassa kapaciteten till marknadens verklighet.
Industriavtalets uppdrag ligger fast
När samtalet gick över till den kommande avtalsrörelsen betonade Per Hidesten vikten av att inte tappa fokus på Industriavtalets grundidé.
– Det är viktigt att vi som ska förhandla fram ett nytt avtal för industrin tittar på trender och risker, men att vi också kommer tillbaka till det Industriavtalet handlar om – en uppgörelse ska främja den internationella konkurrenskraften.
Industriarbetsgivarna var tydliga med att organisationen inte vill se generell arbetstidsförkortning eller förändringar av karensavdraget.
Den svenska modellen lyftes som en viktig konkurrensfördel.
Samma omvärld – olika slutsatser
Trots att arbetsgivare och fack delar stora delar av omvärldsanalysen konstaterade flera deltagare att de inte alltid gör samma bedömningar.
Per Widolf, förhandlingschef på Industriarbetsgivarna beskrev det som en styrka att parterna har en tradition av att analysera utvecklingen tillsammans.
– Vi har en tradition att bevaka omvärlden tillsammans.
Samtidigt medgav han att skillnaderna i nulägesanalysen inför förra avtalsrörelsen varit större än vanligt, att parterna stod längre från varandra i nulägesanalysen än vad vi brukar göra.
Unionens förhandlingschef Martin Wästfelt lyfte den oro som många medlemmar känner.
– Vi och våra medlemmar funderar på hur stökigt det är. Stabiliteten tar vi nästan för given, men vi måste hålla i de goda möjligheter vi har.
IF Metalls förhandlingschef Simon Peterson konstaterade att Sverige alltid kommer att leva med internationell konkurrens.
– Vi är ett litet land med ständig press.
Arbetstid, reallöner och sjukfrånvaro blir heta frågor
När panelen blickade fram mot Avtal 2027 pekades flera frågor ut som särskilt betydelsefulla.
För Unionen står arbetstidsförkortning högt på dagordningen.
– Det våra medlemmar bryr sig mest om är en positiv reallöneutveckling och arbetstid, men det finns också en oro att bli av med jobbet, sade Martin Wästfelt.
Marcus Dahlsten från Teknikföretagen lyfte i sin tur frågor om bakgrundskontroller, drogproblematik och karensavdraget. Karensavdraget är den frågan det är mest hetta i hos företagen, framhöll han och varnade för att förändringar som ökar sjukfrånvaron också riskerar att påverka konkurrenskraften.
Simon Peterson betonade samtidigt att sjukdom också innebär en ekonomisk belastning för löntagarna.
Stabilitet är en konkurrensfördel
Även behovet av långsiktighet diskuterades. Per Widolf framhöll att långsiktig planering är en grundläggande del av basindustrins förutsättningar.
– Vi har höga arbetskraftskostnader och höga energipriser. Något vi har är ordning och reda på arbetsmarknaden – det är en konkurrensfördel.
Han menade därför att det ligger i Industriavtalets natur att sträva efter längre avtalsperioder när förutsättningarna finns.
”Det finns inget alternativ”
Seminariet avslutades med frågan om Industriavtalet är utmanat snart trettio år efter att det infördes.
Marcus Dahlsten såg ingen anledning att ifrågasätta modellen.
– Det är inte mer hotat nu än för fem år sedan. Det finns inget alternativ.
Martin Wästfelt instämde och påminde om att Facken inom industrin bildades för 30 år sedan och att Industriavtalet ska klara minst 30 år till.
Per Widolf sammanfattade diskussionen.
– Så länge Industriavtalet kan leverera konkurrenskraft och goda lönevillkor är det robust.
Även IF Metalls Simon Peterson lyfte fram att en hög facklig organisationsgrad är en viktig förutsättning för modellens framtid
Sammanfattningsvis var fack och arbetsgivare överens om att en stabil arbetsmarknad är en av industris viktigaste konkurrensfördelar.
Se seminariet i efterhand här. Avtal 27 – Levererar Industriavtalet när omvärlden skakar?
