I veckan kom första ”hårda” data på produktionen för inledningen av 2025 från Statistiska centralbyrån (SCB). BNP-indikatorn, data på produktionen i näringslivet och hushållens konsumtion för januari publicerades. Den sammantagna bilden är att 2025 inleddes svagt. Produktionen och konsumtionen backade mellan december och januari. Jämfört med det svaga läget i januari 2024 är dock nivåerna högre.
Ny nationalräkenskapsdata visar att BNP steg med 1 procent 2024 och med 0,8 procent fjärde kvartalet jämfört med det tredje, säsongsrensat och kalenderkorrigerat. Som vanligt blev det revideringar av tidigare data.
I veckan publicerade Konjunkturinstitutet (KI) sin konjunkturbarometer för februari. Den sammantagna barometern minskade aningen och visade därmed på ett fortsatt svagt stämningsläge i svensk ekonomi. De delar som drar ned indikatorn är hushållssektorn och tillverkningsindustrin.
Produktionen i basindustrin backade under 2024 och läget förväntas vara fortsatt svagt 2025. Framför allt har det varit en tydlig nedgång i produktionen i stål- och metallindustrin. Det visar en ny rapport från Industriarbetsgivarna om det ekonomiska läget i basindustrin.
Sverige är en skogsnation. Skogen är central för vårt välstånd och för välfärden. För att belysa skogens betydelse för sysselsättning och välfärd har Industriarbetsgivarna och Skogsindustrierna låtit ta fram rapporten ”Skogsnäringens betydelse för välfärden”.
Det blev nästan ingen BNP-tillväxt under 2024 och därmed försvagades svensk konjunktur tydligt – det tyder ny statistik på.
Inflationen i Sverige föll i december och kärninflationen uppgick till två procent – i linje med inflationsmålet. I USA och Euroområdet fortsatte däremot inflationen att stiga något. Inflationen i Sverige förväntas på ett års sikt vara klart under målet, trots en viss uppgång i januari.
Nytt år och nya data. BNP-indikatorn steg i november och uppgången var bred. Produktionen ökade i tillverkningsindustrin liksom i tjänstesektorn mellan oktober och november och det var även en marginell uppgång i basindustrin. Även hushållens konsumtion ökade och därmed BNP-indikatorn.
Under parollen ”Basindustrin – en förutsättning för svensk välfärd” bjöd Avesta kommun under torsdagen återigen in till konferens i det industrihistoriskt pampiga Verket i Avesta. Från Industriarbetsgivarna deltog Kerstin Hallsten, chefekonom och Fredrik Gunnarsson, ansvarig kompetensförsörjning för att berätta om basindustrins utmaningar och möjligheter.
KPIF-inflationen är Riksbankens målvariabel. Den uppgick till 1,8 procent i november vilket är lägre än i Eurozonen och i USA. Energipriser bidrar fortsatt till att hålla nere prisökningstakten. Inflationen exklusive energi uppgår till 2,4 procent och har stigit senaste tiden. Detta oroar sannolikt Riksbanken, liksom det faktum att tillväxten i produktiviteten under både 2023 och 2024 varit negativ samtidigt som lönerna ökat relativt mycket. Detta är kostnadsdrivande. Svag ekonomisk utveckling bör dock bidra till fortsatt låg inflation.