Inflationsuppgången fram till och med december 2021 berodde främst på stigande energipriser. Först från januari i år märks till slut ett genomslag av högre energi- och produktionskostnader på andra konsumentpriser, som livsmedel med mera.
Att kärninflationen till slut tog mer fart i februari kan i hög grad kopplas således till de högre energi- och drivmedelspriserna. Drivmedelspriserna i Sverige styrs av det internationella oljepriset. Och de svenska elpriserna följer i stor utsträckning de tyska elpriserna, vilka i sin tur är starkt kopplade till priset på europeisk naturgas. Utvecklingen av både elpriser och drivmedelspriser i Sverige drivs därmed för närvarande i stor utsträckning av det geopolitiska läget. På senare tid har även pandemiläget i Kina haft betydelse.
Centralbanker signalerar att de kommer att lätta på gasen
Att den underliggande inflationen skulle ta fart i februari räknade inte Riksbanken med i sin senaste penningpolitiska rapport. De underskattade därmed inflationen exklusive energi rejält i februari. Prognosen låg på 2,3 procent, utfallet blev som nämnts 3,4 procent.
Med facit på hand, och vetskap om att priset på energi, livsmedel med mera kan stiga ytterligare i mars, kommer Riksbanken behöva revidera upp sina kortsiktiga inflationsprognoser vid kommande penningpolitiska beslut.
Penningpolitiken kan inte göra något åt negativa utbudschocker och stigande råvarupriser. Vad de kan göra är att stärka kronan och dämpa den inhemska efterfrågan vilket ger ett lägre inflationstryck.
Om dagens kris medför att kronan försvagas kan det finnas anledning att agera. En försvagning av kronan mot euron och andra valutor skulle bidra till ännu högre importpriser vilket skulle spä på den redan höga inflationstakten som väntas i år. Växelkurshänsyn är därmed ett motiv för Riksbanken att åtminstone sitta kvar i baksätet och inte hoppa ur bilen om övriga centralbanker börjar röra på sig.
Arbetslösheten föll kraftigt i februari drivet av ökad sysselsättning
Den gradvisa förbättringen av situationen på arbetsmarknaden fortsatte i februari. Arbetslösheten föll tydligt drivet av en snabb uppgång i sysselsättningen. Cirka 45 000 fler var sysselsatta i februari i år jämfört med i slutet av 2021, samtidigt ökade arbetskraften med cirka 11 000 personer. Varslen fortsätter dessutom att vara historiskt låga och antalet nyanmälda lediga platser steg brant i februari.
I februari uppgick arbetslösheten enligt AKU till 7,3 procent säsongsrensat, vilket innebär en kraftig nedgång jämfört med i januari då den uppgick till 8,1 procent.
Rysslands invasion av Ukraina, de sanktioner som kan följa i spåren av detta och en allmänt ökad osäkerhet väntas dock sätta stopp för en fortsatt snabb förbättring av arbetsmarknaden. Klart är att krisen kommer dämpa tillväxten i ekonomin vilket i sig kommer spilla över på arbetsmarknaden.
Ta del av mer analys
Varje vecka skickar Industriarbetsgivarna och Teknikföretagen ut ett nyhetsbrev från Industriekonomerna. Texterna ovan är ett utdrag från detta nyhetsbrev, där Industriarbetsgivarnas och Teknikföretagens ekonomer analyserar konjunkturutvecklingen och tillväxtförutsättningarna i omvärlden och Sverige, arbetsmarknaden, penningpolitiken med mera. Vi ger vår egen bedömning av vad den senaste statistiken visar på dessa områden. Vår utgångspunkt är att klargöra bilden av vad utvecklingen innebär för industrins förutsättningar och dess effekter på resten av ekonomin. Prenumerera här.
