En titt på producentpriserna för industrin i Sverige (försäljningspriser i folkmun) enligt den senaste statistiken från mars i år visar en historiskt hög uppgång jämfört med mars i fjol eller 24,5 procent inklusive energi. Vi måste backa till år 1974 för att finna liknande siffror.
Hur kommer det att se ut framåt? I mars i år ökade priserna för energivaror med 67,5 procent jämfört med mars i fjol. Låt oss anta att energipriserna i mars nästa år är 20 procent högre än de var i mars i år. Antag därutöver att insatsvarupriser minskar med 15 procent i årstakt, vilket ungefär kan bli fallet vid den tidpunkten enligt i vår senaste konjunkturrapport. Minskade priser på insatsvaror kan i sin tur bidra till att dämpa prisökningstakten för konsumtions- och investeringsvaror till exempelvis en ökning på fem procent vardera trots högre antagna energipriser mars-23/mars-22. Sammantaget skulle då producentpriserna för industrin i mars-23 begränsas till att bli 3,6 procent högre än i mars i år.
Vi och andra kan naturligtvis göra andra antaganden. Prisökningstakten kan bli högre eller lägre. Jämfört med det tokiga 1970-talet när inflationsmål inte var uppfunna, förväntar vi oss att världens centralbanker rimligtvis fortsätter det de redan inlett, eller mer eller mindre ”do whatever it takes” för att få ner inflationstakten framöver. Turkiet och Ryssland kanske kan utgöra undantag.
Inflationen ökade även i april
Inflationen fortsatte stiga i april och uppgick till 6,4 procent enligt KPIF och 4,5 procent exklusive energi. Liksom tidigare beror den höga inflationen i stor utsträckning på stigande energipriser. Och så kommer det sannolikt att förbli under det kommande året då de direkta och indirekta effekterna av stigande energipriser kan väntas hänga kvar i årstakten.
Livsmedelspriserna (och alkoholfria drycker) var i april hela 6,6 procent högre än motsvarande månad förra året och bidrog med 1,0 procentenhet till inflationen. Även hotell och restaurangpriserna har stigit rejält under det senaste året, drygt sju procent, och bidrog med 0,4 procentenheter till inflationstakten i april. En del av detta kan sannolikt hänföras till en normalisering av samhället efter restriktionerna kopplat till pandemin. Men sannolikt beror det mesta på de stigande livsmedelspriserna och energipriserna. Fortsatt pristryck väntas därför på dessa tjänster.
Ur askan i elden
Fortsatta störningar i globala värdekedjor samt en för snabb åtstramning av penningpolitiken i USA kommer att medföra en betydligt svagare tillväxt i Sverige och globalt under 2022–2023 än tidigare förväntat. Det visar Industriekonomernas konjunkturrapport, som publicerades i veckan.
– Kriget i Ukraina, sanktioner mot Ryssland samt omfattande nedstängningar i Kina medför nya störningar i globala värdekedjor. Omfattande kostnadsökningar för företagen i spåren av flaskhalsar och accelererande energi- och andra råvarupriser slår mot lönsamhet och investeringar då företagen inte fullt ut kan vältra över dessa på konsumenterna i form av högre priser, säger Industriarbetsgivarnas chefekonom, Kerstin Hallsten.
– Tillväxten blir svag både av konjunkturella och strukturella skäl, det senare då tillväxten begränsas av att den underliggande tillväxtkraften är måttlig. Under nästa år räknar vi med att de ränteuppgångar som redan har pågått ett tag och som bedöms fortsätta, kommer dämpa den ekonomiska tillväxten ytterligare, säger Teknikföretagens chefekonom Mats Kinnwall.
Välkommen till Industriekonomernas seminarium inför nästa avtalsrörelse!
Seminariet hålls torsdagen den 2 juni kl 12.00 – 13.15. Lättare lunch från kl 11.30, seminariet är kostnadsfritt.
Under avtalsrörelsen 2023 kommer arbetsgivarorganisationer och fackföreningar förhandla om löner och arbetsvillkor för cirka 2,3 miljoner löntagare i 450 avtal. I ett samtal mellan ekonomer och andra experter kommer vi att diskutera de ekonomiska förutsättningarna:
- Vilka ekonomiska faktorer är relevanta för lönebildningen?
- Ryskt anfallskrig mot Ukraina och förändrat säkerhetsläge, med mera – hur utvecklas konjunkturen?
- Svensk industris konkurrenskraft i en internationell jämförelse
Medverkande är bland andra:
Irene Wennemo, generaldirektör för Medlingsinstitutet
Andreas Wallström, prognoschef på Swedbank
Ylva Hedén Westerdahl, prognoschef på Konjunkturinstitutet
Mats Kinnwall, Industriekonomerna samt chefekonom på Teknikföretagen
Kerstin Hallsten, Industriekonomerna samt chefekonom på Industriarbetsgivarna
Om Industriekonomerna
Industriarbetsgivarnas och Teknikföretagens ekonomer analyserar konjunkturutvecklingen och tillväxtförutsättningarna i omvärlden och Sverige, arbetsmarknaden, penningpolitiken med mera. Vi ger vår egen bedömning av vad den senaste statistiken visar på dessa områden. Vår utgångspunkt är att klargöra bilden av vad utvecklingen innebär för industrins förutsättningar och dess effekter på resten av ekonomin.
Industriarbetsgivarna:
Kerstin Hallsten, chefekonom, kerstin.hallsten@industriarbetsgivarna.se
Joel Jensen, ekonom, joel.jensen@industriarbetsgivarna.se
Teknikföretagen:
Mats Kinnwall, chefekonom, mats.kinnwall@teknikforetagen.se
Lena Hagman, ekonom, lena.hagman@teknikforetagen.se
Bengt Lindqvist, ekonom, bengt.lindqvist@teknikforetagen.se
Robert Tenselius, ekonom, robert.tenselius@teknikforetagen.se
Kontakt
