15 maj 2019

”Avtal20 kommer bli en svår prövning för den svenska modellen”


”Avtal20 kommer bli en svår prövning för den svenska modellen”

Hur påverkas Sverige när den globala ekonomin bromsar in och vad innebär det för den kommande avtalsrörelsen?

Det diskuterade Anders Borg, Irene Wennemo och tunga företrädare för industrin på ett välbesökt lunchseminarium i Stockholm.

Anders Borg inledde med att konstatera att den svenska modellen har fungerat väl och gynnat den svenska ekonomiska utvecklingen. Parterna har tagit ansvar i 20 år och det måste fortsätta. Industriavtalet och märket har skapat stabilitet och långsiktighet och alla parter borde ha ett intresse av att modellen finns kvar i sin nuvarande form. Borg förutspådde dock att den kommande avtalsrörelsen kunde bli den svåraste prövningen för den svenska modellen hittills.

Borg: ”Svår prövning för den svenska modellen” 

Han angav tre utmaningar som särskilt betydelsefulla för hur ekonomin och konjunkturen kommer att utvecklas framöver:

1. Världsekonomin bromsar upp och särskilt Europa, USA och Asien går in i en lägre tillväxtfas. Europa brottas med Brexit, gula västarnas protester i Frankrike, ett ekonomiskt oansvarigt Italien och ett Tyskland som förbereder sig för en framtid utan Angela Merkel. Den viktiga bilmarknaden i USA och Kina bromsar upp, samtidigt som Donald Trump som ett led i sin valkampanj hotar både Kina och Europa med handelskrig. 

För Sveriges del är den globala bilindustrin särskilt viktig givet att vi har Volvo, Scania, SKF och Autoliv. Den svenska byggsektorn utgör omkring 10 procent av landets BNP och sedan ett tag tillbaka upplever man en påtaglig konjunkturuppbromsning, vilket kommer ha en stor påverkan på den totala svenska konjunkturen. Borg betonade att alla de svenska industriledare han träffar har dragit igång omfattande kostnadsprogram. Man förbereder sig för tuffare tider genom att effektivisera, ta ner skuldnivån och fylla på kassorna. Man är försiktiga och har beredskap för kommande motvind.

2. Det pågår ett brett teknologiskt skifte i form av ökad robotisering och digitalisering som kommer att förstärkas de kommande åren. Detta kommer leda till stora omställningar på arbetsmarknaden, inte minst inom handeln där allt mer sker via e-handel. Samtidigt fortsätter globaliseringen av världsekonomin, och allt fler länder rör sig uppåt i värdekedjan.

3. Den svenska produktivitetstillväxten avtar. Enligt Anders Borg är det här kanske det mest allvarliga problemet Sverige står inför. De senaste fem åren har produktivitetstillväxten legat kring 0,5 procent per år, vilket är betydligt lägre än de 1–2 procent per år Sverige har haft i 10–15 år innan dess.

”Inget utrymme för några utsvävningar i lönebildningen”

Utifrån de här tre utmaningarna drog Borg två slutsatser i förhållande till avtalsrörelsen och lönebildningen:
Det är inte läge att experimentera. Vi måste hålla fast vid den välfungerande modellen med industriavtalet och märket och industrin måste vara utgångspunkten i lönebildningen. Parterna måste ha realistiska förväntningar inför avtalsrörelsen. Det finns inte utrymme för några utsvävningar i lönebildningen, och det kommande avtalet bör inte överstiga nivåerna från det nuvarande.

Enligt Borg måste industrin få bättre villkor för tillväxt. Det finns ett stort investeringsunderskott och det är en av delförklaringarna till den låga produktivitetstillväxten. Den kommande avtalsrörelsen berör 2,8 miljoner löntagare och 500 avtal, och hur den går kommer att vara avgörande för Sveriges ekonomiska utveckling. Den tidigare finansministern avslutade med att Sveriges industriavtal är en stor förebild utomlands. Vi måste värna industriavtalet, avslutade Borg.

Wennemo: ”Kompetensförsörjningen är stora utmaningen”

Irene Wennemo, tidigare statssekreterare på arbetsmarknadsdepartementet, höll i stort sett med Anders Borgs analys. Hon ser den svenska modellen och industriavtalet som ett avtal mellan partnerna om att vi ska behålla en konkurrenskraftig industri i Sverige. 

När vi nu är på väg in i en väldigt svår avtalsrörelse är det viktigt att vi håller fast vid modellen, enligt Wennemo. Hon menade att den generella kompetensnivån på den svenska arbetsmarknaden gällande exempelvis IT måste höjas. Man måste kunna hantera avancerad teknik för att följa med i utvecklingen. Enligt Wennemo är kompetensförsörjning den stora utmaningen. Hennes erfarenhet från regeringstiden var att det var väldigt svårt att försöka förmå personer att gå från arbetslöshet till utbildning. Det här måste Sverige bli bättre på. Kunskap är lösningen på nästan alla samhällsproblem, enligt Wennemo.

Borg och Wennemo var överens om att det svenska utbildningssystemet måste göras om och anpassas till att kunna hantera vidareutbildning. I dag är högskolan inriktad mot unga människor på väg ut i arbetslivet, men man måste ha ett system som snabbt kan vidareutbilda även äldre personer.

Hallsten: ”Kronan kan inte fungera som krockkudde”

Industriarbetsgivarnas chefekonom Kerstin Hallsten höll med Anders Borg att det nu sker en avmattning av konjunkturen i Sverige och att hela världsekonomin bromsar upp. 

Hon menade att basindustrins företag har haft en god lönsamhet. Det beror på den internationella konjunkturen och höga priser, men framför allt har företagen gynnats av den svaga växelkursen. Problemet är att detta också skapar risker. Vi måste ha en kostnadssituation som är långsiktigt hållbar och risken med en svag växelkurs är att kostnaderna stiger för mycket och att man inte får ett omvandlingstryck i företagen, undersök hon.

Hallsten påpekade att den svaga produktivitetstillväxten är ett samhällsproblem, då denna är grunden för vårt välstånd och välfärd. För att vi ska kunna få reallöneökningar, ökade vinster och möjlighet att satsa på skola, vård och miljöfrågor, då behöver vi ha en stark produktivitetsutveckling.  Hon underströk vikten av kostnadskontroll. När ekonomin bromsar in och vi går mot en avmattning är det viktigt med kostnadskotroll för de fasta kostnaderna, sade hon. 

Hon fick medhåll av Anders Borg som påpekade att alla de företagsledare som han träffar lanserar för närvarande olika kostnadsprogram. Det handlar om att effektivisera organisationen, exempelvis så delar man upp bolagen – vilket nu sker på Sandvik – eller så betalar man av skulder.

Bolagen förbereder sig för tuffare tider. Det gör de inte för att det är avtalsrörelse, utan för att deras aktieägare, kunder och styrelser ser att det blåser kallt i världen. Och då har vi har inte tagit höjd för det som kommer att hända när Donald Trump drar igång sitt handelskrig, avslutade Borg. 

Anders Borg: Omutbildning nyckelpunkt i tillväxten (Lag & Avtal)

”Arbetsgivare i industrin ser risker med svag krona” (DI)

Så mycket kan lönerna öka i nästa avtalsrörelse (Arbetsmarknadsnytt) 

Se hela seminariet på SVT Forum.


Seminariet var ett samarrangemang mellan Livsmedelsföretagen, IKEM och Industriarbetsgivarna. Över 100 personer kom till Biograf Sture i Stockholm för att lyssna på ett samtal om industrins ekonomiska förutsättningar inför avtalsrörelsen. Medverkade gjorde Anders Borg, tidigare finansminister, Irene Wennemo, tidigare statssekreterare, Carl Eckerdal, chefekonom Livsmedelsföretagen och IKEM, Kerstin Hallsten, chefekonom Industriarbetsgivarna, Henrik Sjölund, vd Holmen, Patrik Hansson, vd Arla Sverige och Anders Fröberg, vd Borealis Sverige. Seminariet modererades av Åsa Julin, journalist och programledare.


arbetsgivarfrågor Avtal20 Ekonomi Kompetens