28 april 2023

Grön omställning skapar tusentals nya jobb


Grön omställning skapar tusentals nya jobb

INDUSTRIEKONOMERNAS NYHETSBREV. Den gröna omställningen är en fenomenal jobbskapare. Det visar Industriekonomernas genomgång och analys som utgår från sambanden i SCB:s senaste så kallade I/O-tabeller (input/output).

Om vi summerar samtliga nya jobb som skulle kunna skapas tack vare de hittills planerade satsningarna på grön omställning inom batteriproduktion, gruvor och annan industri, hamnar summan på drygt 43 000 nya jobb. 

Tittar vi enbart på den nya jobb som skulle skapas av de hittills planerade satsningarna på grön omställning inom batteritillverkning landar siffran på nära 17 000 nya jobb. Där ingår även efterfrågan på batterier som insatsvara som väntas generera cirka 2 500 fler sysselsatta inom batteriindustrin. 

På motsvarande sätt har vi räknat på gruvindustrins satsningar inom grön omställning av produktionen. Sammanlagt kan de hittills planerade satsningarna där generera cirka 17 800 nya jobb.

Till det tillkommer totalt 8 500 nya jobb tack vare de gröna satsningar inom annan industri som hittills planerats och ligger i pipeline för att genomföras.

Dessa drygt 43 000 nya jobb måste ändå ses som en underskattning. Vi har exempelvis inte utgått från en heltäckande kartläggning av samtliga hittills planerade investeringar i grön omställning i landet utan begränsats av uppgifter från ett antal enskilda företag i ett fåtal branscher.

Ovanpå detta skapas ännu fler jobb ”nedströms”, det vill säga i det nätverk av handel, tjänster, etcetera som växer fram parallellt med en växande industriell värdekedja. Det är ingen djärv gissning att även de människor som i framtiden kommer att jobba i de framväxande gröna företagens näringskedja kommer att gå på krogen, handla i de lokala butikerna och vilja utnyttja ett utbud av diverse tjänster.

Ohållbart med produktiviteten på minus

I genomsnitt ökade sysselsättningen i fjol med 2,8 procent, en hög siffra. Sveriges sammantagna ekonomiska tillväxt, BNP, tappade tempo under förra året och till och med minskade med 0,1 procent i årstakt under sista kvartalet. Samtidigt avtog tillväxten i sysselsättning.

Sista kvartalet förra året ökade sysselsättningen med 2,2 procent i årstakt. BNP per sysselsatt minskade således. I längden är minskad produktivitetstillväxt varken en hållbar eller önskad utveckling.

Under första kvartalet i år ökade sysselsättningen enligt arbetskraftsundersökningen med 2,1 procent jämfört med första kvartalet förra året och avtog därmed ytterligare något. Den så kallade BNP-indikatorn för första kvartalet visade en ökning jämfört med både sista kvartalet och motsvarande kvartal förra året men inte tillräckligt för att BNP per sysselsatt skulle visa positiva siffror.

Det finns naturligtvis enskilda eller branschmässiga undantag från Sveriges sammantagna produktivitetstillväxt. Ska det bli någon välfärd att tala om framöver vare sig den i slutändan utmynnar i förbättrad deltidspension, fler stridsflygplan eller bibehållen maxtaxa på förskolan behöver produktivitetstillväxten få ett lyft.

Materialbristen minskar – men är inte över

Andelen företag som rapporterar brist på material i Tysklands tillverkningsindustri fortsätter att minska enligt IFO-institutets senaste undersökning som kom i veckan. En tredjedel av företagen inom industrin rapporterar brist, jämfört med första kvartalet då vartannat företag rapporterade brist. Tyvärr fortsätter samtliga personbilstillverkare att rapportera brist. Utvecklingen i Tyskland lär vara signifikativ även för många andra länder.

Om Industriekonomerna

Industriarbetsgivarnas och Teknikföretagens ekonomer analyserar konjunkturutvecklingen och tillväxtförutsättningarna i omvärlden och Sverige, arbetsmarknaden, penningpolitiken med mera. Vi ger vår egen bedömning av vad den senaste statistiken visar på dessa områden. Vår utgångspunkt är att klargöra bilden av vad utvecklingen innebär för industrins förutsättningar och dess effekter på resten av ekonomin. 

Industriarbetsgivarna:
Kerstin Hallsten
, chefekonom, kerstin.hallsten@industriarbetsgivarna.se
Anton Strid, ekonom, anton.strid@industriarbetsgivarna.se

Teknikföretagen:
Mats Kinnwall
, chefekonom, mats.kinnwall@teknikforetagen.se 
Lena Hagman, ekonom, lena.hagman@teknikforetagen.se
Bengt Lindqvist, ekonom, bengt.lindqvist@teknikforetagen.se 
Robert Tenselius, ekonom, robert.tenselius@teknikforetagen.se


Ekonomi Kompetens