En sysselsättningsökning med en person inom industrin innebär att ytterligare 1,2 jobb eller i detta fall sammanlagt 30 000 ytterligare jobb skapas i andra branscher. Fullföljs industrisatsningarna enligt planerna, skapar det en sysselsättningsökning på sammanlagt 55 000 personer i industrins värdekedja.
Till detta kommer ännu fler jobb inom handel, tjänster, service, offentlig sektor, etc. Dessa personer står naturligtvis inte beredda, det kräver stort fokus från politiskt håll att få fram denna kompetens. Främst en reform av utbildningssystemet, men även ökad arbetskraftsinvandring, aktiv arbetsmarknadspolitik och bekämpning av arbetslöshet.
Sveriges inflation går i par med övriga Europa
Har inflationen dragit i väg mer i Sverige än andra länder i Europa? Debattens vågor går höga, finansministern kallar till sig handlare och det enkla svaret är nej. Det visar den genomgång som Industriekonomerna gör i veckans nyhetsbrev.
Utvecklingen i totalindex för alla varor och tjänster har i stort sett gått hand i hand mellan Sverige och EMU. Tyskland har förvisso haft en lite större ökning än Sverige och EMU totalt, men inom statistik har vi också felmarginaler att ta hänsyn till.
Tittar vi specifikt på livsmedelspriserna så drog de i väg även under januari och februari i Sverige. Inte heller detta är unikt. I Tyskland ökade livsmedelspriser också i hög omfattning eller med 21,8 procent jämför med februari förra året.
Jämför vi Sverige och Tyskland i ett längre perspektiv så följs ländernas inflation åt. Om vi backar till fjärde kvartalet 2015 och jämför med sista kvartalet förra året, har det inte varit någon skillnad i HIKP (EU-harmoniserat inflationsmått) totalt mellan Sverige och Tyskland annat än genom tillfälliga sammansättningseffekter eller slumpstörningar.
Inflationen fortfarande högt över mål(n)en
Både Sveriges och USA:s centralbanker laddar för fortsatta räntehöjningar efter veckans inflationssiffror.
I USA har KPI-inflationen fallit tillbaka från toppen på nio procent i juni 2022 till sex procent i februari. Kärninflationen (KPI-inflation exklusive energi och livsmedel) fortsatte svagt ner i februari till 5,5 procent, den lägsta takten sedan december 2021.
Månadsförändringarna i USA:s KPI/kärn-KPI är fortfarande alltför höga för att vara förenliga med Fed:s inflationsmål på två procent. I takt med att veckans bankoro lägger sig kommer förväntningarna på Fed-höjningar att öka igen.
Svensk inflation enligt KPIF har visserligen planat ut men ökade ändå marginellt i februari. För Riksbankens del lär dock fokus fortsatt vara på inflationen rensat för energi (KPIFE). Här krävs det att månadsökningarna i KPIFE avtar rejält för att inflationsmålet realistiskt ska kunna uppnås i början av 2024. Det finns risk att det inte räcker med redan signalerade räntehöjningar utan att den svenska centralbanken kommer att välja/tvingas att gå ännu hårdare fram.
Generellt för inflationsutvecklingen gäller att om inte ett jordskred inträffar kommer baseffekter och fallande energipriser att bidra till att snabbt trycka ner svensk inflation under året. Inflationsförväntningarna föll tillbaka i Prosperas kvartalsvisa enkätundersökning vilket borde kännas som en viss lättnad för Riksbanken.
Sjätte kvartalet i rad med försämrat affärsindex
Index för affärsläget för teknikindustri i Sverige minskar något under första kvartalet. Det är sjätte kvartalet i rad som index avtar. Sammantaget ökar dock orderingången i något högre omfattning än föregående kvartal. Andelen företag med fullt kapacitetsutnyttjande visar sammantaget en liten minskning. Behovet av arbetskraft är högre än normalt men visar ingen förändring jämfört med sista kvartalet förra året. Det visar Teknikföretagens Konjunkturbarometer.
Om Industriekonomerna
Industriarbetsgivarnas och Teknikföretagens ekonomer analyserar konjunkturutvecklingen och tillväxtförutsättningarna i omvärlden och Sverige, arbetsmarknaden, penningpolitiken med mera. Vi ger vår egen bedömning av vad den senaste statistiken visar på dessa områden. Vår utgångspunkt är att klargöra bilden av vad utvecklingen innebär för industrins förutsättningar och dess effekter på resten av ekonomin.
Industriarbetsgivarna:
Kerstin Hallsten, chefekonom, kerstin.hallsten@industriarbetsgivarna.se
Anton Strid, ekonom, anton.strid@industriarbetsgivarna.se
Teknikföretagen:
Mats Kinnwall, chefekonom, mats.kinnwall@teknikforetagen.se
Lena Hagman, ekonom, lena.hagman@teknikforetagen.se
Bengt Lindqvist, ekonom, bengt.lindqvist@teknikforetagen.se
Robert Tenselius, ekonom, robert.tenselius@teknikforetagen.se
