851 miljarder kronor – det är den smått astronomiska summa som regeringen i juni ska fördela på infrastruktursatsningar för de kommande 12 åren. Hur pengarna fördelas har stark påverkan på hela samhället och därmed också på industrin. En ny aspekt att väga in är det säkerhetspolitiska läget. Industrins parter vill därför lyfta tre centrala prioriteringar: 1) underhåll av befintlig infrastruktur, 2) elektrifiering och 3) ny isbrytarflotta.
Underhåll av befintlig infrastruktur: Dåligt underhåll sänker tillförlitligheten och ökar risken för industrins leveranser samt påverkar industrins investeringsvilja. Den investeringsboom som sker inom industrin förutsätter att det finns väl fungerande infrastruktur och en långsiktig plan att åtgärda eftersläpande underhåll.
Elektrifiering: Drygt 90 procent av utsläppen från inrikes trafik kommer från vägtrafik och det görs främst genom elektrifiering av vägtrafiken. Det är också ett effektivt sätt att minska vårt beroende av olja och gas från Ryssland.
Anslagsfinansiering och drift av en ny isbrytarflotta: Sveriges isbrytarflotta är ålderstigen och vi riskerar haverier och störningar i sjötrafiken under vintertid. Därför är investeringar i nya isbrytare är mycket angeläget och bör ske via anslagsfinansiering.
Den svenska industrin är stark och konkurrenskraftig, men för att den ska fortsätta att vara det krävs att industrins behov av infrastruktur tydligare prioriteras i planeringen. Det ändrade säkerhetspolitiska läget innebär också att planen behöver ett tydligare beredskapsfokus som siktar på att bygga ett robustare Sverige. Nu är tiden inne att satsa på dessa tre områden – för den svenska industrin och den gröna omställningen, men också för Sveriges beredskap.
