Stora skiften påverkar världsekonomin och håller tillbaka utvecklingen av svensk industri framåt. Industriproduktionen har minskat, både inom teknik- och basindustrin, men viss återhämtning väntas 2026. Det visar en ny konjunkturrapport från Teknikföretagen och Industriarbetsgivarna.
USA har initierat ett handelskrig mot i princip alla världens länder. Det påverkar världshandeln och i förlängningen hela världsordningen. Hur drabbar det svensk industri och sysselsättning? Det analyserar Industrins ekonomiska råd (IER) i en ny rapport.
Tillväxten väntas öka nästa år, inte minst tack vare konsumtionsdrivande reformer från regeringen. Men hur ser det ut för industrin vars utveckling framför allt avgörs av efterfrågan i utlandet? Det och flera andra frågor besvaras när Teknikföretagen och Industriarbetsgivarna presenterar konjunkturrapport den 21 oktober.
Basindustrin fortsätter att pressas hårt av det svaga konjunkturläget. Under inledningen av året fanns en tendens till återhämtning i flera delar av basindustrin, men uppgången bröts och i stället började produktionen åter att backa. Den utdragna lågkonjunkturen sätter redan sina spår och varslen i basindustrin stiger. Det finns en risk för ytterligare varsel framöver visar en ny rapport från Industriarbetsgivarna.
Många tror felaktigt att de inte kan påverka sin tjänstepension, som du som arbetsgivare betalar för. Uppmärksamma Tjänstepensionens dag den 27 september genom att tipsa dina anställda om Avtalat där de får kunskap om vilka val som finns. Dessutom finns checklistor som hjälper dig att ha koll på dina anställdas tjänstepensioner och hur du ska administrera dem.
Regeringen har i dag presenterat höstbudgeten. Industriarbetsgivarnas chefekonom Kerstin Hallsten menar att budgeten präglas av kortsiktiga konjunkturstimulanser riktade mot hushållen – men att företagen, särskilt i basindustrin, lämnas utan viktiga reformer.
Den genomsnittliga produktiviteten per arbetad timme inom EU har ökat med i snitt 1 procent per år under de senaste 25 åren, jämfört med 1,8 procent i USA.
Efter en bred uppgång i olika BNP-data i juni blev det en bred nedgång i juli. Den sammantagna BNP-indikatorn föll med 0,2 procent, drivet främst av en tydlig nedgång av produktionen i tillverknings- och byggindustrin. Ingen ljusning syns i basindustrin. Hushållens konsumtion steg däremot vilket får anses vara positivt även om det inte var något större lyft. Nya data från Arbetsförmedlingen i veckan visar på fortsatt svag arbetsmarknad. Sammantaget pekar data på en låg BNP-tillväxt för 2025, runt en procent.
Ny statistik visar att BNP ökade med 0,5 procent mellan första och andra kvartalet i år, säsongsrensat och kalenderkorrigerat, vilket var positivt. Samtidigt var BNP-nivån 2024 och inledningen av 2025 lägre än vad tidigare data indikerat. En svagare bild alltså av svensk ekonomi.
Regeringen har i dag presenterat reformutrymmet i höstbudgeten om 80 miljarder för att bryta lågkonjunkturen. Industriarbetsgivarnas chefekonom Kerstin Hallsten välkomnar ökade satsningar – och betonar vikten av att dessa måste bidra både till att stärka konjunkturen här och nu och till en långsiktigt stabil och god tillväxt i svensk ekonomi.