En ny analys från Industriarbetsgivarna visar basindustrins samhällsekonomiska betydelse. ”Basindustrin har en viktig roll i svensk ekonomi och stor betydelse för välståndet genom stark export och hög sysselsättningsmultiplikator, säger Kerstin Hallsten, chefekonom på Industriarbetsgivarna”.
Industriarbetsgivarnas vd Per Hidesten är dagens gäst i Ekots lördagsintervju om konjunkturläget, den gröna omställningen i basindustrin, arbetstidsförkortning samt kompetensbristen. ”En lagstiftning om arbetstidsförkortning skulle skada hela den svenska modellen och bli en förtroendekris”, säger Per Hidesten.
Efter en uppgång i BNP-indikatorn under sommaren visar nya data på att hösten inletts svagt. Den sammantagna BNP-indikatorn föll med 0,3 procent mellan september och oktober. Det var en tydlig nedgång av produktionen i tillverkningsindustrin och även hushållens konsumtion föll mellan månaderna.
Kronan har stärkts under 2025 men är svag i ett historiskt perspektiv. Varför kronan försvagades mellan 2014 och 2023 är svårt att veta. Klart är ändå att växelkurser inte är en anpassningsmekanism till varu- och arbetsmarknader. Kommersiella flöden är också små jämfört med de omfattande flödena på världens kapitalmarknader. Och det handlar mer om vad som händer globalt än i Sverige. Ekonomisk-politisk osäkerhet i världen kan ha stärkt en likvid och stor valuta som dollarn. En önskan från amerikanskt håll om en svagare dollar kan sedan ha försvagat dollarn 2025. Sannolikt försvagas dollarn ytterligare i år. Därmed stärks kronan vilket är utmanande för basindustrin där läget redan är mycket svagt.
Produktionen i tillverkningsindustrin var i september tydligt högre än i september förra året (+13,5 procent) och även jämfört med i augusti (+4,1 procent). Uppgången drevs dock främst av kemi- och läkemedelsindustrin. I de flesta andra sektorer var produktionen i september antingen på samma nivå som i augusti eller lägre. I basindustrin backade produktionen med cirka 2 procent. I gruvindustrin har produktionen ökat under 2025 och produktionen i år är nu ungefär tillbaka på samma nivå som 2021.
”Att Riksbanken lämnar räntan oförändrad på 1,75 procent är ett väntat besked. Men svensk industri pressas av svag efterfrågan och lönsamhet. För basindustrin hade räntan gärna fått bli lägre – all stimulans är välkommen, säger Kerstin Hallsten, chefekonom på Industriarbetsgivarna”.
Stora skiften påverkar världsekonomin och håller tillbaka utvecklingen av svensk industri framåt. Industriproduktionen har minskat, både inom teknik- och basindustrin, men viss återhämtning väntas 2026. Det visar en ny konjunkturrapport från Teknikföretagen och Industriarbetsgivarna.
USA har initierat ett handelskrig mot i princip alla världens länder. Det påverkar världshandeln och i förlängningen hela världsordningen. Hur drabbar det svensk industri och sysselsättning? Det analyserar Industrins ekonomiska råd (IER) i en ny rapport.
Tillväxten väntas öka nästa år, inte minst tack vare konsumtionsdrivande reformer från regeringen. Men hur ser det ut för industrin vars utveckling framför allt avgörs av efterfrågan i utlandet? Det och flera andra frågor besvaras när Teknikföretagen och Industriarbetsgivarna presenterar konjunkturrapport den 21 oktober.
Basindustrin fortsätter att pressas hårt av det svaga konjunkturläget. Under inledningen av året fanns en tendens till återhämtning i flera delar av basindustrin, men uppgången bröts och i stället började produktionen åter att backa. Den utdragna lågkonjunkturen sätter redan sina spår och varslen i basindustrin stiger. Det finns en risk för ytterligare varsel framöver visar en ny rapport från Industriarbetsgivarna.