Är kronan en skvalpvaluta? Varför finns en trend mot en allt svagare krona och vad kan göras åt det? Bör Sverige överge kronan till förmån för euron? Det var några av frågeställningarna i ett seminarium av ESO – Expertgruppen för Studier i Offentlig ekonomi. Industriarbetsgivarnas chefekonom Kerstin Hallsten medverkade som panellist.
Att Sverige skulle sticka ut med ovanligt lång arbetstid är missvisande. I flera fall baseras analysen enbart på några få godtyckligt valda länder med kort arbetstid – därtill utan nämnvärd problematisering av statistikens brister. Det skriver Industriarbetsgivarnas och Teknikföretagens ekonomer i senaste veckobrevet.
Det finns inget empiriskt stöd för att eventuellt framtida högre kostnadsökningar i Sverige relativt omvärlden skulle kvittas ut av en försvagning av kronan, skriver Kerstin Hallsten, chefekonom Industriarbetsgivarna och Mats Kinnwall, rådgivare Industriarbetsgivarna, fil.dr nationalekonomi.
”Om industrins omställning ska bli framgångsrik måste ramvillkoren snabbt komma på plats. Det handlar om energi, tillstånd och kompetensförsörjning och därför är det välkommet att staten nu ökar tempot för att få bort alla de flaskhalsar som riskerar sänka svensk industris konkurrenskraft”. Det säger Per Hidesten, vd för Industriarbetsgivarna i ett uttalande om regeringens förslag idag om att snabba på den gröna omställningen.
Teknikföretagen och Industriarbetsgivarna har i dag den 4 juni, presenterat en konjunkturrapport för 2024 och 2025. Den visar att vi fortfarande befinner oss i en lågkonjunktur men att en försiktig vändning är att vänta.
Nationalekonomerna Cecilia Hammarlund och Martin Nordin skriver på DN Debatt den 22 maj om kompetensbristen på den svenska arbetsmarknaden. De beskriver korrekt kompetensbristen som ett strukturellt problem som därmed inte kommer att lösas under en – förhoppningsvis – kommande konjunkturuppgång. Däremot hamnar de snett i sin analys.
Mellan 1995 och 2007, innan finanskrisen, ökade produktiviteten med i snitt 6,2 procent per år. Utvecklingen utlöstes av globalisering, teknologiska språng, avreglerade kapitalmarknader, etcetera. Efter finanskrisen och fram till pandemin uppgick produktiviteten till 1 procent i genomsnitt per år. Det skriver Industriarbetsgivarnas och Teknikföretagens ekonomer i senaste nyhetsbrevet.
Kerstin Hallsten, chefekonom på Industriarbetsgivarna om dagens KPI-besked: ”Dagens inflationsbesked är positiva signaler för Riksbanken och planen att sänka räntan ytterligare två gånger i år bör ligga fast. Den strama penningpolitiken har gett effekt och bidragit till att få ner inflationen. Men som väntat har det kostat och vi befinner oss i en lågkonjunktur.”
Försvagad krona och svagare tillväxt har tufsat till Sverige i en jämförelse på den globala arenan. Nu får vi hoppas att dagens positiva räntebesked, med en sänkning av styrräntan från 4 till 3,75 procent, blir avstamp för återhämtning i tillväxttakten.
Riksbanken har nu meddelat att de sänker reporäntan med 0,25 procent till 3,75 procent. ”Det är ett bra och rimligt beslut att Riksbanken sänker räntan, liksom synen på räntan framöver”, säger Kerstin Hallsten, chefekonom på Industriarbetsgivarna.