Industriarbetsgivarna jobbar med EU-frågor på flera olika nivåer och genom flera organisationer – allt från ett nära samarbete med Svenskt Näringslivssfären till basindustrins organisationer i Bryssel,Cepi, Cei-Bois, Eurofer och Euromines. Industriarbetsgivarna medverkar också i den sociala dialogen på EU-nivå och har här ett nära samarbete med fackliga motparter.
Basindustrin är viktig för Sverige. Med sin export bidrar stålet, järnet, malmen och skogens produkter till BNP, sysselsättning och välfärd. Hela 90 procent av svensk basindustri exporteras. EU är den största och viktigaste marknaden och konkurrensen är stenhård. Därför är det bra att Sverige som ordförandeland prioriterar dessa frågor och att EU-kommissionen besöker Industriarbetsgivarnas medlemsföretag LKAB i Kiruna.
”Vi sätter mycket stort värde på att EU-kommissionen besöker LKAB för att lära sig mer om svensk gruvdrift och dess förutsättningar. Samtidigt är det viktigt att vi får upp förståelsen för svenska förhållanden och för svensk konkurrenskraft som en del i att värna den europeiska konkurrenskraften”, fortsätter Kerstin Hallsten.
Kerstin Hallsten menar att fokus i EU-samarbetet måste ligga på tillväxt, konkurrenskraft och en välfungerande inre marknad där de fyra friheterna respekteras och upprätthålls. På så sätt skapas förutsättningar för välfungerande företag och ökad sysselsättning.
”Vi vill se att EU fokuserar på kärnfrågorna och stärker den inre marknaden. Det ska vara enkelt att handla, resa och flytta mellan EU-länderna. Det i sin tur bidrar till tillväxt och jobbskapande.”
”Vi behöver EU och EU behöver oss. En välfungerande inre marknad är av yttersta vikt och en grundförutsättning för svensk industris globala konkurrenskraft. Centralt är den fria rörligheten och lika konkurrensvillkor företag emellan.”
Avgörande för konkurrenskraften är också arbetsmarknadsfrågorna
Under de senaste åren har EU gått åt fel håll när det gäller arbetsmarknadsfrågor. Det har inneburit en strid ström av förslag som går stick i stäv med den svenska arbetsmarknadsmodellen.
Arbetsmarknadsmodellerna inom EU skiljer sig åt och gemensamma åtgärder och regleringar som fungerar inte. Det är medlemsstaterna som har kunskap om vilka problem som finns och hur de åtgärdas på bästa sätt.
Flera förslag på EU-nivå inom det sociala området äventyrar vår konkurrenskraft. Det gäller bland annat de lagförslagen om minimilöner och förslaget till lönetransparensdirektiv. De här förslagen riskerar att underminera grunden i den svenska arbetsmarknadsmodellen.
”Som arbetsgivare i exportindustrin är vi starkt kritiska till utvecklingen inom EU, där allt fler lagförslag kan knytas till den sociala pelaren”, säger Per Widolf, förhandlingschef Industriarbetsgivarna.
”EU måste byta kurs i arbetsmarknadspolitiken. Minimilönedirektivet är bara det senaste i raden av en strid ström av lagförslag som hotar vår svenska arbetsmarknadsmodell.”
”Industriarbetsgivarna är övertygade om att svensk industri, alla dess medarbetare och i förlängningen också det svenska välståndet, gynnas av ett EU som fortsätter utvecklas i en riktning med fokus på tillväxt och konkurrenskraft, avslutar Per Widolf.
Kontakt
