Svensk basindustris exportvärde har gradvis minskat sedan 2022. Krig i vårt närområde, stigande inflation och räntor samt stigande tullar och osäkerhet kring geo- och handelspolitiken kan förklara nedgången. Under 2026 väntas den utmanande makroekonomiska miljön bestå. Det visar en ny rapport från Industriarbetsgivarna.
Industriarbetsgivarna välkomnar att regeringen i vårbudgeten lyfter kompetensförsörjning och produktivitetens betydelse men efterlyser samtidigt reformer för korttidsarbete samt reformer som stärker industrins konkurrenskraft på lång sikt.
Årets lönesamtal är i fokus på arbetsplatser runtom landet, men redan om ett år måste vi ha till ett nytt centralt avtal på plats. Tidigare förhandlingar har utgått från Europa, men Kina är på väg att chocka. Deras framgångar påverkar oss, mer än många vill tro. Det kommer att synas i lönekuvertet, skriver företrädare för arbetsgivarna inför avtalsrörelsen 2027.
För två veckor sedan skrev vi att det var en tuff inledning på 2026. I januari var det var stora fall i produktionen både i tillverknings-, bas- och byggindustrin. Data från Konjunkturinstitutet (KI) visade då också att stämningsläget försämrades i inledningen av 2026. Nya data från KI för mars visar på fortsatt nedgång av stämningsläget i alla delar utom i tillverkningsindustrin. Nivåerna tyder dock på ett relativt normalt läge, vilket framstår som något udda. I basindustrin visar barometern däremot att stämningsläget även i mars var mycket svagt. Vi delar denna bild. Företagen i basindustrin lyfter att det är ett mycket osäkert läge och att detta håller tillbaka nyinvesteringar. Det är återigen ett trögt, försiktigt och avvaktande läge samtidigt som kostnaderna stiger.
Industrirådet samlade industrins tyngsta aktörer till 2026 års Industridag med såväl statsminister Ulf Kristersson som Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson. 350 deltagare från näringsliv, myndigheter, politik och industrins parter tog del av ett gediget scenprogram och engagerades i ett AI-assisterat arbetsmöte om för industrin avgörande frågor. Resultaten blev bränsle till eftermiddagens diskussioner där politiken tog plats.
Data för januari visar på stora fall i produktionen både i tillverknings-, bas- och byggindustrin. Sammantaget föll BNP-indikatorn med 1,1 procent mellan december och januari, säsongsrensat och kalenderkorrigerat. BNP-indikatorn föll även i december men då var det drivet av en svag utveckling av hushållens konsumtion. I januari steg i stället konsumtionen.
Industrins utvecklingskraft är avgörande för Sveriges välstånd. För att stärka produktiviteten och öka välståndet krävs mer arbete, förutsägbara villkor, mindre byråkrati och förbättrad kompetensförsörjning. Det bör vara prioriterade frågor i höstens val, skriver Kerstin Hallsten, chefsekonom, Industriarbetsgivarna och Per Hidesten, vd Industriarbetsgivarna.
I dag presenterar Industriarbetsgivarna sina prioriteringar för hur Sverige kan stärka produktiviteten och därmed det långsiktiga välståndet. Mindre än 200 dagar återstår till höstens riksdagsval.
Trots osäker omvärld ljusnar det i svensk ekonomi. Konjunkturen tycks ha vänt främst genom finanspolitiska åtgärder riktade mot hushållen samt lägre inflation och räntor, vilket sänkt kostnader och stärkt köpkraften. För teknik- och basindustrin väntas också en ljusning, om än från låga nivåer, men osäkerheten består. Det spretar dock mellan branscher vilket visar på behovet av långsiktiga tillväxtfrämjande reformer, för att stärka ryggraden i svensk ekonomi. Det är slutsatserna i Teknikföretagens och Industriarbetsgivarnas senaste konjunkturrapport – ”Vårtecken”.
Industriarbetsgivarna har tagit del av betänkandet Fler möjligheter till ökat välstånd (SOU 2025:96), och avger härmed vårt svar.