Tag: ekonomi

För två veckor sedan skrev vi att det var en tuff inledning på 2026. I januari var det var stora fall i produktionen både i tillverknings-, bas- och byggindustrin. Data från Konjunkturinstitutet (KI) visade då också att stämningsläget försämrades i inledningen av 2026. Nya data från KI för mars visar på fortsatt nedgång av stämningsläget i alla delar utom i tillverkningsindustrin. Nivåerna tyder dock på ett relativt normalt läge, vilket framstår som något udda. I basindustrin visar barometern däremot att stämningsläget även i mars var mycket svagt. Vi delar denna bild. Företagen i basindustrin lyfter att det är ett mycket osäkert läge och att detta håller tillbaka nyinvesteringar. Det är återigen ett trögt, försiktigt och avvaktande läge samtidigt som kostnaderna stiger.

Industrirådet samlade industrins tyngsta aktörer till 2026 års Industridag med såväl statsminister Ulf Kristersson som Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson. 350 deltagare från näringsliv, myndigheter, politik och industrins parter tog del av ett gediget scenprogram och engagerades i ett AI-assisterat arbetsmöte om för industrin avgörande frågor. Resultaten blev bränsle till eftermiddagens diskussioner där politiken tog plats.

Data för januari visar på stora fall i produktionen både i tillverknings-, bas- och byggindustrin. Sammantaget föll BNP-indikatorn med 1,1 procent mellan december och januari, säsongsrensat och kalenderkorrigerat. BNP-indikatorn föll även i december men då var det drivet av en svag utveckling av hushållens konsumtion. I januari steg i stället konsumtionen.

Industrins utvecklingskraft är avgörande för Sveriges välstånd. För att stärka produktiviteten och öka välståndet krävs mer arbete, förutsägbara villkor, mindre byråkrati och förbättrad kompetensförsörjning. Det bör vara prioriterade frågor i höstens val, skriver Kerstin Hallsten, chefsekonom, Industriarbetsgivarna och Per Hidesten, vd Industriarbetsgivarna.

I dag presenterar Industriarbetsgivarna sina prioriteringar för hur Sverige kan stärka produktiviteten och därmed det långsiktiga välståndet. Mindre än 200 dagar återstår till höstens riksdagsval.

Trots osäker omvärld ljusnar det i svensk ekonomi. Konjunkturen tycks ha vänt främst genom finanspolitiska åtgärder riktade mot hushållen samt lägre inflation och räntor, vilket sänkt kostnader och stärkt köpkraften. För teknik- och basindustrin väntas också en ljusning, om än från låga nivåer, men osäkerheten består. Det spretar dock mellan branscher vilket visar på behovet av långsiktiga tillväxtfrämjande reformer, för att stärka ryggraden i svensk ekonomi. Det är slutsatserna i Teknikföretagens och Industriarbetsgivarnas senaste konjunkturrapport – ”Vårtecken”. 

Industriarbetsgivarna har tagit del av betänkandet Fler möjligheter till ökat välstånd (SOU 2025:96), och avger härmed vårt svar.

I veckan publicerade Konjunkturinstitutet (KI) sin konjunkturbarometer för januari. Den sammantagna barometern visar fortsatt att stämningsläget är något starkare än normalt. I näringslivets olika delar har läget utvecklats likartad de senaste månaderna och en viss dämpning skedde överlag i januari. Hushållssektorn fortsätter att hålla nere indikatorn liksom de flesta delarna av basindustrin, dock inte stål- och metallindustrin. Det senare följer bland annat av att stål- och metallindustrin förväntar sig att produktionen ökar de kommande månaderna. Efter att produktionen har backat sedan 2018 och är på en historisk låg nivå vore en vändning mycket välkommet. I skogsindustrin är det dock fortsatt mycket mörkt.

KPIF-inflationen föll i december och uppgick till 2,1 procent, vilket är i linje med Riksbankens målvariabel. Inflationen rensat för energipriser föll marginellt och uppgick till 2,3 procent. Energipriserna bidrar därmed till att hålla tillbaka prisökningstakten något. För helåret 2025 landade inflationen på cirka 2,6 procent och låg därmed över inflationsmålet.

Efter en trög inledning i höstas steg BNP-indikatorn tydligt i november förra året. Den sammantagna BNP-indikatorn steg med 0,9 procent mellan oktober och november. Uppgången drevs av tjänstesektorn (+0,7 %) och hushållens konsumtion (+1 %). Produktionen i tillverknings- och byggindustrin rörde sig däremot i princip sidledes.