Konjunkturinstitutets (KI) konjunkturbarometer för maj visar sammantaget på ett fortsatt svagt stämningsläge i svensk ekonomi drivet främst av deppiga hushåll. I tillverkningsindustrin är läget mer neutralt. I basindustrin är stämningsläget svagt förutom i stål- och metallindustrin.
Industrin är motorn i Europas ekonomi men flera av EU:s aktuella initiativ underminerar företagens möjligheter att konkurrera globalt, skriver Charlotta Steinwall, Industriarbetsgivarna.
Svensk industri och ekonomi påverkas kraftigt av en osäker global omvärld. Det visar en ny konjunkturrapport från Teknikföretagen och Industriarbetsgivarna.
Nya data visar på en mycket svag inledning av 2025. BNP-indikatorn för februari tyder på ett rejält fall i produktionen, en nedgång på 1,5 procent från januari. Produktionen är nu något lägre än i februari förra året.
Sverige är en liten öppen ekonomi med stor handel och stark koppling till globala marknader. Exporten utgör hela 54 procent av Sveriges bruttonationalprodukt (BNP). Basindustrin är en stor exportör. Av basindustrins totala produktion går cirka 90 procent på export. Exportvärdet uppgick till cirka 380 miljarder kronor 2024, vilket är drygt 18 procent av svensk varuexport.
USA:s eskalerade tullpaket kan påverka sysselsättningen i svensk industri. Industriarbetsgivarna har varnat för det oroliga omvärldsläget som innebär stor ovisshet för den exportberoende basindustrin. Systemet för korttidsarbete behöver nu stärkas och utvecklas.
Att få stopp på de globala CO2-utsläppen och motverka klimatförändringarna – och det snabbt – är av yttersta vikt. För att ha en chans att lyckas måste effektiva och träffsäkra åtgärder vidtas. De i särklass största utsläppen av växthusgaser sker inte i Sverige eller ens i EU. De största klimatbovarna finns i länder som Kina, Indien, etcetera. En ny rapport visar att det minskade CO2-läckaget hade varit gigantiskt om Kinas industriproduktion bedrivits i Sverige eller med vår teknologi sedan 1990.
I veckan publicerade Konjunkturinstitutet (KI) sin konjunkturbarometer för mars. Även denna gång var det dyster läsning. Den sammantagna barometern minskade återigen och stämningsläget i svensk ekonomi är fortsatt svagt. De delar som håller nere indikatorn är hushålls- och tjänstesektorn samt tillverkningsindustrin. Bland annat är det basindustrin som drar ned stämningsläget i tillverkningsindustrin och i mars dämpades det ytterligare.
Både KPIF-inflationen, Riksbankens målvariabel, och inflationen rensat för energipriser steg i februari och uppgick i båda fallen till cirka tre procent. Energipriserna bidrar därmed inte längre till att hålla tillbaka prisökningstakten mer än marginellt.
I veckan kom första ”hårda” data på produktionen för inledningen av 2025 från Statistiska centralbyrån (SCB). BNP-indikatorn, data på produktionen i näringslivet och hushållens konsumtion för januari publicerades. Den sammantagna bilden är att 2025 inleddes svagt. Produktionen och konsumtionen backade mellan december och januari. Jämfört med det svaga läget i januari 2024 är dock nivåerna högre.