Regeringen har i dag presenterat höstbudgeten. Industriarbetsgivarnas chefekonom Kerstin Hallsten menar att budgeten präglas av kortsiktiga konjunkturstimulanser riktade mot hushållen – men att företagen, särskilt i basindustrin, lämnas utan viktiga reformer.
Den genomsnittliga produktiviteten per arbetad timme inom EU har ökat med i snitt 1 procent per år under de senaste 25 åren, jämfört med 1,8 procent i USA.
Efter en bred uppgång i olika BNP-data i juni blev det en bred nedgång i juli. Den sammantagna BNP-indikatorn föll med 0,2 procent, drivet främst av en tydlig nedgång av produktionen i tillverknings- och byggindustrin. Ingen ljusning syns i basindustrin. Hushållens konsumtion steg däremot vilket får anses vara positivt även om det inte var något större lyft. Nya data från Arbetsförmedlingen i veckan visar på fortsatt svag arbetsmarknad. Sammantaget pekar data på en låg BNP-tillväxt för 2025, runt en procent.
Ny statistik visar att BNP ökade med 0,5 procent mellan första och andra kvartalet i år, säsongsrensat och kalenderkorrigerat, vilket var positivt. Samtidigt var BNP-nivån 2024 och inledningen av 2025 lägre än vad tidigare data indikerat. En svagare bild alltså av svensk ekonomi.
Regeringen har i dag presenterat reformutrymmet i höstbudgeten om 80 miljarder för att bryta lågkonjunkturen. Industriarbetsgivarnas chefekonom Kerstin Hallsten välkomnar ökade satsningar – och betonar vikten av att dessa måste bidra både till att stärka konjunkturen här och nu och till en långsiktigt stabil och god tillväxt i svensk ekonomi.
Riksbanken meddelade idag att styrräntan lämnas oförändrad på 2,0 procent. De konstaterar att inflationen har stigit mer än väntat under sommaren men de bedömer att uppgången beror på tillfälliga faktorer. Samtidigt är konjunkturen fortsatt svag.
Under Almedalsveckan i Visby möts partiledare, företagsrepresentanter och andra samhällsaktörer. Därför är det självklart för Industriarbetsgivarna att vara på plats och lyfta basindustrins frågor.
Industriarbetsgivarna har tagit del av regeringens industristrategi och kan konstatera att det är viktigt att kompetensförsörjning lyfts som ett tillväxthinder som måste hanteras. ”Regeringens industristrategi är ett viktigt ramverk för att stärka industrins konkurrenskraft, men det avgörande blir hur snabbt och kraftfullt insatserna förverkligas”, säger Per Hidesten, vd Industriarbetsgivarna.
Basindustrin är betydelsefull för Sverige – för export, sysselsättning och välfärdens finansiering. En rapport från Industriarbetsgivarna visar att basindustrin sysselsätter nära 200 000 personer, direkt och indirekt, och att varje jobb inom basindustrin skapar nästan två ytterligare jobb hos underleverantörer.
Inledningen av 2025 var trög med en svag nedgång i BNP första kvartalet jämfört med fjärde kvartalet. BNP-indikatorn för april visar att aktiviteten i ekonomin ökade med 0,4 procent jämfört med i mars. Industri- och tjänsteproduktionen hackade upp och även hushållens konsumtion steg. Produktionen i bas- och byggindustrin fortsatte däremot ned.