Sverige är en liten öppen ekonomi med stor handel och stark koppling till globala marknader. Exporten utgör hela 54 procent av Sveriges bruttonationalprodukt (BNP). Basindustrin är en stor exportör. Av basindustrins totala produktion går cirka 90 procent på export. Exportvärdet uppgick till cirka 380 miljarder kronor 2024, vilket är drygt 18 procent av svensk varuexport.
USA:s eskalerade tullpaket kan påverka sysselsättningen i svensk industri. Industriarbetsgivarna har varnat för det oroliga omvärldsläget som innebär stor ovisshet för den exportberoende basindustrin. Systemet för korttidsarbete behöver nu stärkas och utvecklas.
Att få stopp på de globala CO2-utsläppen och motverka klimatförändringarna – och det snabbt – är av yttersta vikt. För att ha en chans att lyckas måste effektiva och träffsäkra åtgärder vidtas. De i särklass största utsläppen av växthusgaser sker inte i Sverige eller ens i EU. De största klimatbovarna finns i länder som Kina, Indien, etcetera. En ny rapport visar att det minskade CO2-läckaget hade varit gigantiskt om Kinas industriproduktion bedrivits i Sverige eller med vår teknologi sedan 1990.
I veckan publicerade Konjunkturinstitutet (KI) sin konjunkturbarometer för mars. Även denna gång var det dyster läsning. Den sammantagna barometern minskade återigen och stämningsläget i svensk ekonomi är fortsatt svagt. De delar som håller nere indikatorn är hushålls- och tjänstesektorn samt tillverkningsindustrin. Bland annat är det basindustrin som drar ned stämningsläget i tillverkningsindustrin och i mars dämpades det ytterligare.
Både KPIF-inflationen, Riksbankens målvariabel, och inflationen rensat för energipriser steg i februari och uppgick i båda fallen till cirka tre procent. Energipriserna bidrar därmed inte längre till att hålla tillbaka prisökningstakten mer än marginellt.
I veckan kom första ”hårda” data på produktionen för inledningen av 2025 från Statistiska centralbyrån (SCB). BNP-indikatorn, data på produktionen i näringslivet och hushållens konsumtion för januari publicerades. Den sammantagna bilden är att 2025 inleddes svagt. Produktionen och konsumtionen backade mellan december och januari. Jämfört med det svaga läget i januari 2024 är dock nivåerna högre.
Ny nationalräkenskapsdata visar att BNP steg med 1 procent 2024 och med 0,8 procent fjärde kvartalet jämfört med det tredje, säsongsrensat och kalenderkorrigerat. Som vanligt blev det revideringar av tidigare data.
I veckan publicerade Konjunkturinstitutet (KI) sin konjunkturbarometer för februari. Den sammantagna barometern minskade aningen och visade därmed på ett fortsatt svagt stämningsläge i svensk ekonomi. De delar som drar ned indikatorn är hushållssektorn och tillverkningsindustrin.
Produktionen i basindustrin backade under 2024 och läget förväntas vara fortsatt svagt 2025. Framför allt har det varit en tydlig nedgång i produktionen i stål- och metallindustrin. Det visar en ny rapport från Industriarbetsgivarna om det ekonomiska läget i basindustrin.
Sverige är en skogsnation. Skogen är central för vårt välstånd och för välfärden. För att belysa skogens betydelse för sysselsättning och välfärd har Industriarbetsgivarna och Skogsindustrierna låtit ta fram rapporten ”Skogsnäringens betydelse för välfärden”.