I veckan har det rasat in statistik. För oktober har det kommit produktions- och orderdata samt BNP-indikatorn. Finns det någon entydig bild från all denna statistik? Låt oss sammanfatta med ett ord: svagt.
I veckan har det rasat in statistik. För oktober har det kommit produktions- och orderdata samt BNP-indikatorn. Finns det någon entydig bild från all denna statistik? Låt oss sammanfatta med ett ord: svagt.
I veckan har det kommit en mängd ny statistik. Viktig statistik är NR-data för det tredje kvartalet och Konjunkturinstitutets barometer för november. Sammantaget visar data på en fortsatt svag utveckling i svensk ekonomi.
I förra veckan presenterade Facken inom industrin sina huvudkrav i nästa avtalsrörelse: en uppväxling till 4,2 procent. Fokus bör vara på svensk konkurrenskraft och med blicken mot framtiden skriver 5 företrädare för svensk industri.
Svensk ekonomi har utvecklats trögare än vad vi förväntade oss i juni. Positivt är att inflationen är låg och stabil vilket ger utrymme för mer expansiv penningpolitik. Riksbanken sänkte också räntan med 0,5 procentenheter i veckan, vilket var motiverat. Ytterligare sänkningar kan bli aktuella. Under nästa år väntas ekonomin utvecklas starkare.
Industriarbetsgivarnas chefekonom Kerstin Hallsten kommenterar räntebeskedet.
Förbättrat konjunkturläge 2025, men BNP-tillväxten är låg och lågkonjunkturen består in i 2026. Det är huvudbudskapet i en konjunkturprognos som Teknikföretagen och Industriarbetsgivarna presenterar idag.
I går publicerades BNP-indikatorn för september som visade på en oväntat svag utveckling i ekonomin. I dag kom Konjunkturinstitutets indikator för oktober. Den visade tyvärr att stämningsläget försämrats ytterligare i tillverkning- och byggindustrin samt i tjänstesektorn – och därmed sammantaget. ”Indikatorerna rör sig från ett svagt mot ett mycket svagt stämningsläge” kommenterar Industriarbetsgivarnas chefekonom Kerstin Hallsten.
Är Konjunkturinstitutets Lönebildningsrapport ett användbart faktaunderlag till arbetsmarknadens parter? Är fokus i rapporten rätt? Publiceras den vid rätt tidpunkt? Svaret på de frågorna är snarare nej än ja.
”Sverige är ingen isolerad ö. Svenska faktorer kan inte styra lönebildningen, det är den internationella konkurrenskraften som är vägledande.” Det säger Kerstin Hallsten i en kommentar till Konjunkturinstitutets årliga lönebildningsrapport.
Globalt sett har Sverige höga arbetskraftskostnader och en historiskt svag produktivitetsutveckling. Makroekonomiska fundamenta talar för ett mycket återhållsamt löneavtal och en nedväxling från befintlig nivå, skriver Per Widolf, förhandlingschef Industriarbetsgivarna och Kerstin Hallsten, chefsekonom Industriarbetsgivarna.