”Vårbudgeten saknar viktiga strukturreformer för fler jobb och tillväxt. Det är uppenbart att det är valår och att regeringen delar ut pengar lite här och där, snarare än skapar förutsättningar för tillväxt”, säger Kerstin Hallsten i ett uttalande om regeringens vårbudget.
Världshandeln kvicknade till i fjol och ökade med tio procent i volym eller som brukligt mer än tillväxten i global BNP i perioder av ekonomisk återhämtning. Det motsatta gäller vanligtvis vid ekonomisk tillbakagång som under 2020 eller under finanskrisen 2009 då världshandeln minskade mer än global BNP. Det skriver Industriekonomerna i senaste nyhetsbrevet från Industriarbetsgivarna och Teknikföretagen.
I spåren av en utdragen period av kraftigt stigande energi- och råvarupriser, globalt och i Sverige, har även andra priser stuckit iväg på sistone. Konsekvensen har blivit att den så kallade kärninflationen – inflationen rensad för energi & livsmedelspriser – har stigit rejält de senaste månaderna. Det skriver Industriekonomerna i senaste nyhetsbrevet från Industriarbetsgivarna och Teknikföretagen.
Den mest pricksäkra recessionsindikatorn är USA:s obligationsmarknad: lutningen på den så kallade avkastningskurvan, det vill säga skillnader i räntor på obligationer med olika löptider. Det skriver Industriekonomerna i senaste nyhetsbrevet.
Under fredagen (25/3) publicerades den tyska IFO-barometern för mars. Siffran för nuläget pekar inte på ett dramatiskt ras i affärsförhållandena. Raset i framtidsutsikterna för det tyska näringslivet i allmänhet och för industrin i synnerhet var desto mer dramatiskt. Det skriver Industriekonomerna i senaste nyhetsbrevet från Industriarbetsgivarna och Teknikföretagen.
I februari tog inflationen i Sverige ännu mer fart, då stigande energi- och produktionskostnader till slut började slå igenom på den underliggande kärninflationen. Inflationstakten exklusive energi uppgick till 3,4 procent, vilket avviker markant från de senaste 21 årens genomsnitt på 1,4 procent. Det skriver Industriekonomerna i senaste veckobrevet.
Ryssland må vara en militär stormakt men en ekonomisk dvärg. Man kan påminna sig om det beryktade uttalandet av Bill Clintons strateg James Carville inför presidentvalet 1992: ”The economy stupid”. Det skriver Industriekonomerna i sitt senaste nyhetsbrev.
De sanktioner som stoppar ryska banker att delta i det internationella banksystemet kommer att få enorma konsekvenser för rysk ekonomi. Det skriver TN. ”Man kan inte utesluta en snabb rysk statskonkurs i ett sådant här läge”, säger ekonomen Mats Kinnwall till tidningen.
Vad vi vet idag är att Ryssland har invaderat Ukraina. Vi vet också att länder som Belarus har väldigt nära koppling till Ryssland. Vad vi inte vet, och kanske inte heller Ryssland själv, är hur deras planer ser ut framåt. Det finns många insatta som inte hade förväntat att det som nu har hänt faktiskt skulle ske. Att sia om framtiden är därför en utmaning. En del ekonomiska fakta går i alla fall att utgå ifrån när de ekonomiska effekterna ska analyseras.
Marknadsaktörernas inflationsförväntningar enligt Prospera steg marginellt i februari på alla tidshorisonter, uppgången var runt en tiondels procentenhet.