Tag: eu-fragor

I dag, den 12 januari invigs Sveriges ordförandeskap i EU. För svensk basindustri och för Industriarbetsgivarnas medlemsföretag har EU stor betydelse. ”Högaktuella frågor är tillväxt och konkurrenskraft”, säger Kerstin Hallsten, chefekonom Industriarbetsgivarna.

EU riskerar i sin iver att reformera arbetsmarknaden, att äventyra välfungerande delar av densamma, skriver Per Widolf, förhandlingschef på Industriarbetsgivarna.

Förhandlingsdelegationerna för Europaparlamentet och ministerrådet har i dag den 7 juni meddelat att en provisorisk överenskommelse nåtts om ett EU-direktiv om tillräckliga minimilöner som Sverige och övriga medlemsländer nu ska ta ställning till. Detta kan få förödande konsekvenser för den svenska arbetsmarknadsmodellen.

I dag, den 9 maj uppmärksammar vi Europadagen. Industriarbetsgivarna jobbar med EU-frågor på flera olika nivåer och genom flera organisationer – allt från ett nära samarbete med Svenskt Näringslivssfären till basindustrins organisationer i Bryssel. Vi medverkar också i den sociala dialogen på EU-nivå och vi har ett nära samarbete med våra fackliga motparter i EU-frågor. Vi ställde tre frågor till vår förhandlingschef Per Widolf om hur han ser på aktuell EU-lagstiftning.

Den svenska modellen hotas nu av en strid ström av EU-lagstiftning som riskerar att påverka balansen mellan lagstiftaren och avtalsparterna. Införandet av de långt framskridna direktivförslagen om minimilön, plattformsarbete och inte minst lönetransparens riskerar att rubba systemet i grunden. I sämsta fall urholkar lagstiftningen modellen och gör det omöjligt för parterna i Sverige att träffa avtal. Det skriver Per Widolf, förhandlingschef Industriarbetsgivarna, i en gästkrönika på Europaportalen.

I Industrins ekonomiska råds nya rapport – Svensk industri och EU:s nya industripolitik: Teknikskiften, kompetensförsörjning och grön omställning, skriver rapportförfattarna att minskad konkurrenskraft och tappade marknadsandelar i svensk industri innebär högre utsläpp av koldioxid när produktion flyttas till länder som inte kommit lika långt i klimatomställningen. En effektiv åtgärd för att minska utsläppen på global nivå är att satsa på svensk industri enligt rapportförfattarna.

Våra medlemsföretag – svensk basindustri – är starkt beroende av EU. De är exportberoende, råvarubaserade och kompetensintensiva och påverkas direkt av beslut i EU.