Debattartikeln publicerades i Dalarnas Tidningar, Falukuriren
Svensk industri exporterar det mesta som produceras och därför är den beroende av vad som sker i omvärlden. Den påverkas av oroligheterna i omvärlden, störningar i leveranskejdor och av en global lågkonjunktur runt hörnet, ett försvagat orderläge och av höga energipriser på både el, gas och drivmedel. Den ställs inför många utmaningar. Samtidigt står svensk industri inför många möjligheter – inte minst klimatomställningen.
Det är industrin som sitter på lösningarna för hur Sverige ska uppnå klimatmålen. Och för att ställa om gör industrin stora kostnadskrävande investeringar.
Sverige har i dagarna fått en ny regering. Av den efterlyser Industriarbetsgivarna nu en politik som hänger ihop, som river hinder och som bidrar till att stärka industrins konkurrenskraft, få fart på tillväxten och sysselsättningen och få till stånd de reformer som industrin efterfrågar.
För det första måste tillståndsprocesserna reformeras. Dagens tillståndsprocesser präglas i regel av långa beslutstider, omfattande utredningsbörda, oförutsägbarhet och rättsosäkra tolkningar.
För det andra riskerar energifrågan att påverka den gröna omställningen negativt. De höga elipriserna hotar dessutom vår konkurrenskraft och industrins möjlighet att säkerställa jobben. Därför behövs kraftiga investeringar både i produktionskapacitet av el och i överföringskapacitet.
En tredje och lika avgörande fråga för industrin är kompetensförsörjningen. Inom en treårsperiod beräknas industrin i Dalarna öka antalet sysselsatta med 2 000 personer. Lyckas man inte anställa genom att hitta personer med rätt kompetens kommer tillväxten påverkas negativt.
Industriarbetsgivarnas medlemsföretag sysselsätter omkring 6 700 personer i Dalarna och de skatteintäkter som basindustrin står för i regionen motsvarar drygt 3 000 personer anställda i offentlig sektor. Basindustrin i Dalarna står sammanlagt för 7,6 procent av Dalarnas BRP.
I dag har svenska företag bland de höga arbetskraftskostnaderna i världen att bära – något som riskerar att snedvrida konkurrensen ur ett internationellt perspektiv.
Mot den här bakgrunden går arbetsmarknaden snart in i en ny avtalsrörelse, där industrins parter senast den 31 mars nästa år ska ha förhandlat fram ett normerande märke för löner och arbetsvillkor för drygt 2,2 miljoner anställda i 450 avtal. Goda villkor för industrin handlar om att värna konkurrenskraften genom en ansvarsfull lönebildning.
Den svenska modellen har genom Industriavtalet levererat – även i utmanande tider.
Per Hidesten, vd Industriarbetsgivarna
