Ryssland må vara en militär stormakt men en ekonomisk dvärg. Man kan påminna sig om det beryktade uttalandet av Bill Clintons strateg James Carville inför presidentvalet 1992: ”The economy stupid”. Det skriver Industriekonomerna i sitt senaste nyhetsbrev.
De sanktioner som stoppar ryska banker att delta i det internationella banksystemet kommer att få enorma konsekvenser för rysk ekonomi. Det skriver TN. ”Man kan inte utesluta en snabb rysk statskonkurs i ett sådant här läge”, säger ekonomen Mats Kinnwall till tidningen.
Vad vi vet idag är att Ryssland har invaderat Ukraina. Vi vet också att länder som Belarus har väldigt nära koppling till Ryssland. Vad vi inte vet, och kanske inte heller Ryssland själv, är hur deras planer ser ut framåt. Det finns många insatta som inte hade förväntat att det som nu har hänt faktiskt skulle ske. Att sia om framtiden är därför en utmaning. En del ekonomiska fakta går i alla fall att utgå ifrån när de ekonomiska effekterna ska analyseras.
Marknadsaktörernas inflationsförväntningar enligt Prospera steg marginellt i februari på alla tidshorisonter, uppgången var runt en tiondels procentenhet.
För att öka slagkraften och effektivisera arbetet med den ekonomiska analysen inom industrin, har Industriarbetsgivarna och Teknikföretagen beslutat att samordna analysarbetet, från och med den 17 januari 2022.
Basindustrin är en tydlig bas för den svenska ekonomin och ligger i framkant när det gäller att producera med så lågt klimatavtryck som möjligt. Under 2018 var utsläppen i EU drygt 2,3 gånger högre per producerat förädlingsvärde jämfört med i Sverige. Det visar en ny rapport från Industriarbetsgivarna.
Den svenska stål- och metallindustrin exporterar varor för drygt 100 miljarder och skapar tusentals jobb runtom i landet. Dessutom spelar branschen en central roll i den gröna omställningen. Det visar en ny rapport från Industriarbetsgivarna.
I Industrins ekonomiska råds nya rapport – Svensk industri och EU:s nya industripolitik: Teknikskiften, kompetensförsörjning och grön omställning, skriver rapportförfattarna att minskad konkurrenskraft och tappade marknadsandelar i svensk industri innebär högre utsläpp av koldioxid när produktion flyttas till länder som inte kommit lika långt i klimatomställningen. En effektiv åtgärd för att minska utsläppen på global nivå är att satsa på svensk industri enligt rapportförfattarna.
Nu finns tydliga signaler om dämpad tillväxt. Återhämtningen i Kina, euroområdet och Sverige tappar kraft. Utbudsproblemen från i våras kvarstår, bland annat i form av problem med tillgången till insatsvaror, höga frakt- och råvarupriser samt matchningsproblem på arbetsmarknaden.
”Ska vi klara den svenska konkurrenskraften behöver vi alla jobba mer – inte mindre.”