Vår chefekonom Kerstin Hallsten belyser de ekonomiska effekterna av de åtgärder som vidtas med anledning av covid-19.
Vår chefekonom Kerstin Hallsten belyser de ekonomiska effekterna av de åtgärder som vidtas med anledning av covid-19.
EU-kommissionen förbereder ett nytt direktiv om lönetransparens.
Långsammare BNP-ökning och fallande världsmarknadspriser pressar de svenska industriföretagen.
Fokus för avtalsförhandlingarna måste vara på att löneökningstakten i svensk industri ska växla ner och utvecklas långsammare än i konkurrentländerna. Det skriver chefekonomerna för industrins arbetsgivare.
Under loppet av 2019 har läget för svensk industri snabbt försämrats.
Svensk industri har inte råd med att konkurrenskraftiga jobb och verksamheter slås ut vid kriser därför att vårt system för korttidsarbete inte motsvarar dem i konkurrentländer, något som också en statlig utredning slagit fast.
En tydlig konjunkturavmattning, en svag krona, ett irrelevant inflationsmål, stort behov av strukturella reformer och sjunkande produktivitet.
Efter sommaren har det skett en tydlig avmattning i svensk basindustri.
Riksbanksutredningen, som presenterar sina slutsatser senast
den 30 november, kommer knappast att föreslå några större förändringar vad gäller Riksbankens mål och styrning.
”Kronan är ingen krockkudde”. Det sade Industriarbetsgivarnas chefekonom Kerstin Hallsten när hon kommenterade Riksbankens penningpolitiska beslut under ett seminarium i Almedalen.