Och förhandlingarna ska leda till ökad konkurrenskraft. Det tydliggör Industriavtalet och så långt är vi såklart överens med Facken inom industrin.
Tidigare i veckan presenterade Facken inom industrin en ekonomisk bedömning som de baserar löneutspel på. De lyfter att konkurrenskraften inom svensk industri har stärkts under åren 2017 till 2019. Under den godtyckligt valda perioden har dock vår konkurrenskraft räddats av en försvagad krona. Tittar man på tidsperioden mellan 2015 och 2019 så har ökningstakten av arbetskraftskostnaderna i Sverige varit närmare en procentenhet högre per år än i euroområdet. Att vår konkurrenskraft räddas av en försvagad krona är inte en långsiktig hållbar strategi.
Vidare utgår Facken inom industrins bedömning från att Coronapandemin mattades av i maj/juni och att länder därefter successivt fortsätter att lätta på alla de restriktioner som vidtagits för att minska smittspridningen. Att så inte är fallet är dock tydligt.
Världen befinner sig fortfarande mitt i pandemin och osäkerheten är fortfarande stor, även om vi idag har en tydligare bild än i våras då förhandlingarna sattes på paus. Sverige befinner sig i en synnerligen djup lågkonjunktur och marknaden har krympt snarare än växt. Det är också uppenbart att en försämrad konkurrenskraft riskerar att leda till långtgående negativa konsekvenser för ekonomin. Därmed blir konjunkturläget också av vikt.
Samsyn kring konjunkturläget och inflationen
I sin rapport hänvisar Facken inom industrin till Konjunkturinstitutet. Enligt Konjunkturinstitutet går återhämtningen framöver in i en lugnare fas och bedöms vara lägre än normalt även under 2021. Vidare konstaterar Konjunkturinstitutet att vändningen på arbetsmarknaden dröjer och att ekonomin inte kommer att ha återhämtat sig fullt ut förrän 2023. Om Facken inom industrin – genom att hänvisa till Konjunkturinstitutets senaste rapport – delar denna bild, ja då har vi en samsyn kring konjunkturläget.
Industriarbetsgivarna och Facken inom industrin gör samma prognos gällande inflationstakten under 2020 och att den blir omkring en halv procent för att sedan stiga till drygt en procent 2021. Att inflationen kommer att vara långt ifrån inflationsmålet är också vår bild.
Högre löneökningstakt leder till högre arbetslöshet
Delar av rapporten tar upp lönernas påverkan på den ekonomiska utvecklingen. I detta avsnitt hänvisar inte Facken inom industrin till Konjunkturinstitutets och den senaste lönebildningsrapporten.
I den analyserar Konjunkturinstitutet de makroekonomiska konsekvenserna av alternativa lönebildningar. I ett alternativt scenario förväntas lönerna öka med en procentenhet mer år 2021 och 2022 jämfört med i huvudscenariot. Detta medför att antal arbetade timmar och BNP växer mindre än i huvudscenariot både år 2021 och 2022. Högre löneökningstakt har alltså en negativ påverkan på arbetade timmar, BNP och även arbetslösheten som blir högre. Spegelbilden är att en lägre löneökningstakt bidrar till en starkare konjunktur i Sverige. Konjunkturinstitutet betonar att kommande löneökningar har betydelse för hur snabbt Sverige tar sig ur lågkonjunkturen.
Facken verkar dela synen att för höga löneökningar i nuvarande läge riskerar att öka arbetslösheten. Men de anser även att arbetslösheten riskerar att öka om löneökningarna blir för låga. Detta blir aningen svårt att få ihop. Facken inom industrin lyfter dock att deras mål i detta läge bör vara att nå en löneökningstakt som främjar en så bra återhämtning i svensk ekonomi och industri som möjligt och att en ansvarsfull lönebildning är en faktor som ger stöd för en återhämtning under kommande år. Vi håller helt med om detta och hoppas att detta synsätt ger avtryck i kommande förhandlingar.
Kontakt
