Osäkerheten är självklart helt befogad då utvecklingen beror bland annat på hur spridningen av Covid-19 fortlöper, vilket ingen har någon klar bild av, skriver Industriarbetsgivarnas chefekonom Kerstin Hallsten.
Av inkommande information denna veckan framgår tydligt hur svårt det är att i dagsläget prognosticera den ekonomiska utvecklingen framöver. Konjunkturinstitutet och Svenskt Näringsliv kommer redan med nya nedreviderade prognoser. Och liksom tidigare publiceras flera mörka och ännu mörkare scenarier. Intressant är även att Riksbanken vid det penningpolitiska beslutet i veckan valde att beskriva den möjliga utvecklingen i två scenarier istället för i en enda detaljerad prognos. Detta skedde inte vid finanskrisen.
Osäkerheten är självklart helt befogad då utvecklingen beror bland annat på hur spridningen av Covid-19 fortlöper, vilket ingen har någon klar bild av. Andra lika viktiga och osäkra frågeställningar är till exempel hur immuniteten utvecklas, om och när ett vaccin kan tas fram samt hur viruset omvandlar sig. Hur olika länder hanterar smittspridningen är i det sammanhanget en mer lättanalyserad fråga men är trots det en väldigt osäker parameter. Till detta kommer de mer vanliga ekonomiska sambanden, som vi alla önskar att vi så snart som möjligt enbart behöver fokusera på.
Målar med rätta en dyster bild
De nya prognoserna och scenarierna målar med rätta en dyster bild för den ekonomiska utvecklingen. Svensk BNP-tillväxt bedöms falla med mellan 5 och 11 procent i år. Under nästa år väntas återhämtningen bli mer eller mindre kraftig. BNP-prognoserna ligger mellan cirka 2 procent och 8 procent för 2021. Svenskt Näringsliv har även ett scenario där det även blir en negativ tillväxt nästa år. Arbetslösheten väntas öka och KI och Riksbankens prognoser ligger mellan 9 och 14 procent för i år och 2021. Svenskt Näringsliv tar åter ut svängarna lite mer och har ett scenario där arbetslösheten stiger till hela 17 procent.
Riksbanken valde vid det penningpolitiska mötet att inte ändra reporäntan, då det inte bedömdes vara motiverat just nu att försöka öka efterfrågan. Men Riksbanken har under senare tid fattat beslut om ett stort antal åtgärder för att ”underlätta kreditförsörjningen i ekonomin och motverka att de räntor som hushåll och företag möter stiger när osäkerheten i ekonomin ökar”. Det är inte helt klart att det bör vara någon skillnad i motiv till var på avkastningskurvan man väljer att operera. Riksbanken vill helt enkelt inte ha negativa räntor.
Ta del av hela analysen här.
